Bild
Omslagsillustration: Expression pattern of SMN-1 (green) co-stained with nucleus marker (blue) in C. elegans germline.
Omslagsillustration: Expression pattern of SMN-1 (green) co-stained with nucleus marker (blue) in C. elegans germline.
Foto: Agnieszka Podraza-Farhanieh
Länkstig

Agnieszka Podraza-Farhanieh - Exploring mechanisms of insulin secretion regulators using C. elegans

Publicerad

Agnieszka Podraza-Farhanieh disputerade den 2 december på en avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper, inom ämnet kirurgi

Titeln på avhandlingen är: Exploring mechanisms of insulin secretion regulators using C. elegans

Bild
Agnieszka Podraza-Farhanieh, kandidatprogram i bioteknik vid lantbruksuniversitetet i Krakow, Polen och en magisterexamen i biom
Agnieszka Podraza-Farhanieh, forskare vid institutionen för kliniska vetenskaper. Hon har en kandidatexamen i bioteknik vid lantbruksuniversitetet i Krakow, Polen och en magisterexamen i biomedicin vid Skövde universitet,

Länk till avhandlingen

Vill du läsa mer om forskningen i avhandlingen klicka på länken nedan till den engelska populärvetenskapliga texten om avhandlingen;  Functions and novel roles of three proteins in relation to insulin signaling and secretion

Sammanfattningen på svenska

Diabetes mellitus är en grupp sjukdomar som kännetecknas av störd glukoshomeostas. Diabetes är en av de farligaste sjukdomarna för jordens befolkning eftersom den för närvarande drabbar mer än 500 miljoner människor världen över. Sjukdomen är förknippad med otillräcklig produktion av insulin och kännetecknas av ökade glukosnivåer. Insulinutsöndring sker i bukspottskörtelns β-celler som svar på förhöjda glukosnivåer och regleras av olika faktorer. Denna avhandling syftar till att förstå funktionerna hos tre proteiner och karakterisera deras roller i regleringen av insulinsignalering och utsöndring.

Den första studien visade betydelsen av ENPL-1 i positiv reglering av insulinutsöndring. Förlust av enpl-1 resulterade i minskad insulinsignalering och hämmad insulinutsöndring. Dessutom identifierade vi proinsulin som ett nytt klientprotein för ENPL-1 och visade att ENPL-1 krävdes för dess mognad.

Studie II baserades på tidigare resultat som visar att ASNA-1 är en positiv regulator av insulinutsöndring. Vår studie visade att ASNA-1 är närvarande i två redoxtillstånd, oxiderat och reducerat, och att de multipla funktionerna hos ASNA-1 är beroende av dess redoxtillstånd. Om ASNA-1 tvingades till det oxiderade tillståndet minskade dess funktion att infoga svansförankrade proteiner i det endoplasmatiska retikulumet, utan att det påverkade insulinutsöndringsfunktionen.

Studie III fokuserade vi på den ömsesidiga rollen för båda tidigare nämnda proteiner. Vi identifierade interaktionen mellan ASNA-1 och ENPL-1 och visade att proinsulin krävs för att denna interaktion ska äga rum. Vår studie visade att oxiderat ASNA-1 snarare än den reducerade formen sannolikt interagerar med ENPL-1.

I den sista studien (IV) fokuserade vi på rollen av ett tredje protein, SMN-1, och dess inverkan på regleringen av insulinutsöndringen. Förlust av SMN-1 resulterade i en neuropeptidsekretionsdefekt.

Sammanfattningsvis karakteriserade vi funktionerna hos tre proteiner som är av betydelse för reglering av insulinutsöndringen.

INFORMATION OM DISPUTATIONEN

Huvudhandledare: Gautam Kao
Bihandledare: Peter Naredi, Lisa Nilsson och Johan Bourghardt Fagman
Opponent: QueeLim Ch'ng, King's College London, London, Storbritannien
Betygsnämnd: Martin Johansson, Carina Holmberg-Still och Marc Pilon