Vad handlar din forskning om?
- Jag studerar Argonaute-proteiner i cellkärnan (nukleus). Dessa proteiner har väl beskrivna funktioner i cellens cytoplasma, men deras närvaro och roll i cellkärnan är inte helt kartlagd. Argonauter tillsammans med små RNA-molekyler reglerar genuttrycket i en process som kallas RNA-interferens (RNAi). RNAi i cellkärnan är ett nytt och öppet forskningsfält, och det finns en stor potential för att hitta nya behandlingar för olika sjukdomar.
Vilka frågor utgår din forskning från?
- Mitt vetenskapliga intresse ligger i att förstå mekanismen för nukleär RNA-interferens och att reda ut den grundläggande mekanismen för att inaktivera genuttryck i cellkärnan.
- Vi upptäckte nyligen att nyckelfaktorer som är viktiga för RNAi uttrycks i cellkärnan av embryonala stamceller. Vårt nuvarande arbete syftar till att koda av de reglerande vägarna för nukleärt RNAi. Framför allt vill vi förstå varför stamceller behöver nukleära RNAi-komplex för genreglering, och hur dessa spelar en roll under stamcellsdifferentiering och omprogrammering. Vi strävar också efter att förstå om nukleär RNA-interferens kan användas vid cancerbehandling, till exempel påverka genuttrycket i cellkärnan för att bromsa cancerutveckling.
Vilken är din vetenskapliga bakgrund?
- Jag disputerade vid Karolinska Institutet och tog examen 2014. Jag studerade transkriptionell kontroll av aktin och myosin i cellkärnan. Efter min doktorsexamen ville jag flytta min vetenskap till ett bredare område, eftersom min doktorsavhandling var ganska nischad. Efter att ha letat efter olika labb att göra mina postdoktorala studier vid så fick jag möjlighet att besöka tre olika labb vid National Institutes of Health, NIH, i USA. Vid två av dem erbjöds jag en tjänst. Mitt dilemma var då vilket labb jag skulle välja. Det ena labbet var väletablerat, medan det andra var relativt nystartat. Valet föll på det nya labbet med Dr Markus Hafner, och jag blev han första postdoktor. Markus introducerade mig till den kontroversiella frågan om Argonaute-proteiner i cellkärnan, som inte var allmänt accepterad vid den tiden. Jag bara kastade mig in i det med hans hjälp, och jag arbetar fortfarande med den här frågan i mitt eget labb.
Vad är din vision?
- Min önskan är att skriva om läroböckerna för att inkludera att RNA-interferens också är en nukleär händelse. Min personliga vision som forskare är att göra bra reproducerbar vetenskap och att ha en ställning i det vetenskapliga samhället, som ett labb som producerar bra vetenskap.
Varför började du med forskning?
- Redan som barn ville jag bli läkare, men jag fick reda på att man kunde jobba bakom kulisserna och producera läkemedel för att hjälpa patienter på ett annat sätt. Hemifrån fick jag förstå vikten av utbildning. Det var en stor drivkraft när jag var barn, men nu vill jag bara lösa detta mysterium om cellkärnans RNA-interferens. Dessa mekanismer skulle kunna användas för att inaktivera cancergener. Under 2018 godkändes två siRNA-baserade läkemedel, och det finns hundratals flera i kliniska prövningar. RNAi-baserade läkemedel för nukleära mål skulle kunna vara ännu mer användbara och effektiva. Detta är en del av vad mitt team studerar.
Vem samarbetar du med?
- Innan Covid-19-pandemin hade jag flera samarbeten med grupper i USA, men allt det har lagts på is tills nu. Under tiden har jag utvecklat mitt samarbete lokalt på Göteborgs universitet med forskare som Carolina Guibentif, Davide Angeletti och Linda Johansson. Jag är också en del av Wallenbergcentrum för molekylär och translationell medicin, WCMTM. Detta är en viktig resurs för mig, eftersom det är så fantastiskt att ha ett nätverk med alla forskningsledare (PI) på WCMTM.
- Att delta i konferenser är viktigt för unga forskare och jag hittade de flesta av mina samarbeten där. Det är också viktigt att ha möjlighet att besöka labb för att hitta tjänster som postdoktor.
Mer information finns på Aishe Sarshads forskarsida på gu.se och på Sarshad Lab.
Mars 2022
Intervju: Niclas Lundh
Sidansvarig: webb@biomedicine.gu.se
