Alternativ politisk organisation i kommuner
Kort beskrivning
Förvaltningshögskolan har under 2022 fått ett nytt uppdrag av SKR att analysera organisationsförändringar i 14 kommuner, som tidigare valt att arbeta med en alternativ politisk organisation där facknämnderna i kommunen avvecklats och där kommunstyrelsen fått en starkare ställning med arbetsutskott som hanterar delar av de uppgifter som tidigare låg på facknämnderna. Studien avser att belysa frågor om politikerroll, demokratiaspekter och effektivitet i en alternativ organisation.
Under mitten av 1990-talet och framåt förändrade ett antal kommuner sin politiska organisation på ett genomgripande sätt. Den traditionella politiska organisationen med facknämnder ändrades i stora drag till en organisation där facknämnderna – exempelvis socialnämnd, utbildningsnämnd, samhällsbyggnadsnämnd, kulturnämnd – avvecklades samtidigt som kommunstyrelsen fick en starkare position med särskilda styrelseutskott. I den nya kommunorganisationen stärktes också ofta kommunfullmäktiges roll genom att inrätta fler fullmäktigeberedningar för att arbeta med långsiktiga strategier. Syftet med denna typ av alternativ organisation är att förbättra samordningen mellan olika politiksektorer och utgå från ett starkare helhetsperspektiv i kommunpolitiken. Över 60 kommuner i Sverige har sedan slutet av 1990-talet inrättade sådana alternativa kommunorganisationer.
2009 genomfördes en studie (David Karlsson vid Förvaltningshögskolan var ansvarig för studien) av denna typ av organisationsförändringar i 14 kommuner med ambitionen att ge svar på om reformerna medförde förväntad effekt och hur den lokala demokratins processer kommit att påverkas. Rapporten fick namnet ”Alternativa politiska organisationer - En studie om kommuner som avskaffar sina facknämnder och inrättar fullmäktigeberedningar och styrelseutskott”, författad av David Karlsson, Olof Rommel & Johan Svensson.
Det nya uppdraget består av två delar där den första delen syftar till att ge en historisk bakgrund till kommunernas nämndorganisation och anledning till de reformer som genomförts sedan mitten av 1990-talet. Uppdragets andra del innebär genomförandet av en studie som inkluderar de fjorton kommuner som införde en alternativ politisk organisation mellan 1997-2009. Utgångspunkten i den nya studien är att undersöka om reformernas syfte infriats, vilka effekter reformerna fått på längre sikt samt vilken politisk organisation dessa kommuner har i dagsläget. Arbetet är tänkt att användas av SKR att genomföra seminarier och andra lärande aktiviteter rörande villkoren för att utveckla kommunernas politiska organisation i framtiden.