Vad handlar din forskning om?
- Jag studerar hur bakterier i tarmen samspelar med muciner och hur förändringar i samspelet kan leda till sjukdomar. Muciner är huvudkomponenten i slemskiktet som skyddar våra tarmceller.
Vilka frågor utgår din forskning från?
- Den grundläggande frågan är hur mag-tarmkanalens bakterieflora (mikrobiota) samspelar med muciner i tjocktarmen och hur mikrobiotan etableras i friska tarmar. Vi vill också veta hur förändringar i samspelet leder till sjukdom. Mag-tarmkanalens bakterieflora är ett mycket komplext system med triljoner bakterier i slemskiktet. En enda bakterie kan uttrycka hundratals enzymer. Vår kunskap om de bakteriella proteinerna är begränsad.
- Sjukdomar som inflammatorisk tarmsjukdom (IBD), tjocktarmscancer och fetma har kopplats till förändringar i tarmmikrobiotans sammansättning och slembarriärfunktion. Kopplingen mellan bakterierna och slemmet är dock fortfarande oklar. Mitt mål är att förstå hur bakteriefloran samspelar med muciner för att förstå hur förändringar i detta system leder till sjukdomar.
- Mina experiment görs för det mesta med enstaka bakterier som modeller. Därefter utökar jag mina studier till mer komplexa blandningar av bakterier. För att förstå hur dessa bakterier samspelar med muciner bestämmer jag den tredimensionella strukturen och funktionen hos enskilda bakterieproteiner. Sedan skapar vi förändrade proteiner (mutanter) för att förstå vilken roll de har i bakterierna. Vi studerar även mutanterna i levande celler (in vivo) för att bättre förstå vad som händer då. För att koppla ihop detta använder jag mig av kunskaper om grundläggande biokemi, strukturbiologi, mikrobiologi och slemfysiologiska studier.
Vad är din vision?
- Min vision är att mitt labb blir ledande inom forskningsfältet som handlar om att förstå hur bakterier samspelar med muciner som bekläder tarmen. Ett labb där biokemi, strukturbiologi och slemfysiologi möts för att lösa grundfrågan: Hur mag-tarmkanalens bakterieflora bildas hos människan?
Vilken är din vetenskapliga bakgrund?
- Jag har en apotekarexamen från universitetet i Lissabon, Portugal. Jag har alltid varit intresserad av att förstå hur olika system i människokroppen fungerar och hur förändringar kan leda till sjukdom. Som apotekare har mitt fokus legat på att studera sjukdomar för att hitta möjliga botemedel.
- Under min doktorsexamen lärde jag mig grundläggande biokemi och under min tid som Marie Curie-stipendiat i USA lärde jag mig mikrobiologi. På Göteborgs universitet har jag lärt mig om slemfysiologi. I mitt labb kopplar vi samman dessa tre olika färdigheter.
Varför började du med forskning?
- Jag har alltid varit nyfiken och velat förstå hur allt fungerar. Under min utbildning till apotekare lärde jag mig mycket, och jag tycker om den aktiva roll som en apotekare kan ha i sitt arbete. Efter min examen jobbade jag som apotekare bara för att vara säker på att det inte var det jag ville göra. Efter tre månader ledde min nyfikna sida till att jag sökte ett forskarstipendium. Sedan dess har jag arbetat med forskning.
- Att vara forskare är nästan som att vara konstnär. Som forskare har man frågor och hypoteser i huvudet som man sedan testar i labbet. Vi förändrar vårt arbete för att anpassa oss till olika utmaningar. Det är en väldigt kreativ process där slutresultatet och forskningsartiklarna är det vi delar med oss av till omvärlden.
Vem samarbetar du med?
- Förutom mitt samarbete med forskare inom Göteborgs universitet samarbetar jag med Eric C Martens vid University of Michigan i USA, och Alan Cartmell vid University of Liverpool i Storbritannien.
- Tyvärr försvårade pandemin mina möjligheter att delta på konferenser och att hitta nya samarbetspartners.
Mars 2022
Intervju: Niclas Lundh
Sidansvarig: webb@biomedicine.gu.se
