Andreas Samuelsson: Titthålsoperation bäst vid spruckna tarmfickor
Divertikulit, inflammerade tarmfickor, kan bli så svår att tarmen spricker. Andreas Samuelssons avhandling jämför de två vanliga metoderna att behandla. Hans forskning visar att titthålskirurgi ger färre komplikationer än traditionell öppen kirurgi.
ANDREAS SAMUELSSON
Disputation: 15 november 2024 (klicka för mer info)
Doktorsavhandling: Laparoscopic lavage in Swedish routine care 2016-2018. The LapLav study
Ämnesområde: Kirurgi
Sahlgrenska akademin, Institutionen för kliniska vetenskaper
Divertikulit är inflammation eller infektion i små utbuktningar eller fickor som kan bildas i tarmens vägg. Den svåraste formen av divertikulit leder till att tarmen spricker. Det är inte vanligt, men när det händer är tillståndet oftast mycket allvarligt och kräver operation.
Andreas Samuelssons forskning handlar om vilken operationsmetod som används vid spruckna tarmfickor och utfallet av ingreppen. I hans studie ingår alla patienter som opererats akut för divertikulit med sprucken tarm under åren 2016–2018 i Sverige.
40 procent fick leva med stomi
Sedan 70-talet har man opererat genom att ta bort det sjuka/spruckna tarmsegmentet och lagt upp en stomi, med planen att operera igen efter cirka sex månader och då kunna koppla ihop tarmen.
– Men upp till 40 procent av patienterna blir av olika anledningar inte opererade en andra gång och får leva med stomi. En ny metod där man gör en titthålsoperation och sköljer buken kom i slutet av 90-talet. Den kallas för laparoskopiskt lavage. Avhandlingen handlar om hur den här metoden används i Sverige och hur väl den fungerar i förhållande till den äldre operationsmetoden, säger Andreas Samuelsson, överläkare och läkarchef på kirurgkliniken på NU-sjukvården (Norra Älvsborg och Uddevalla).
Färre komplikationer
Vilka är dina viktigaste forskningsfynd?
– Laparoskopiskt lavage används i svensk rutinsjukvård i hög utsträckning. Den leder till färre komplikationer och kortare vårdtid. Färre ytterligare operationer gjordes efter lavage jämfört med den äldre metoden. Oavsett vilken operationsmetod man har använt så hade patienterna stora problem med tarmfunktion två-tre år efter operationen.
Vilken betydelse kan din forskning få för behandlingen av patienter med inflammerade tarmfickor som spruckit?
– Den viktigaste praktiska nyttan av våra studier är kunskapen att laparoskopiskt lavage fungerar i svensk rutinsjukvård och kan fortsätta att användas. Dessutom bör man fundera på om patientgruppen kan behöva följas upp mer systematiskt och under längre tid med tanke på vilka problem de rapporterade, säger Andreas Samuelsson.
”Doktorandutbildningen fantastisk”
Vad har varit roligt och givande med doktorandprojektet?
– Doktorandutbildningen har varit fantastisk. Att få lära sig systematiskt arbetssätt, värdering av information och att kritiskt kunna granska den har varit väldigt givande. Det roligaste har varit att få vara en del av den underbara forskningsgruppen SSORG. En mycket stimulerande arbetsmiljö med erfarna och kompetenta kollegor.
Text: Jakob Lundberg