Anna Corderfeldt Keiller: Reaktioner när blod cirkuleras och syresätts av maskiner
Hjärt-lungmaskinernas roll i sjukvården har breddats. De används vid exempelvis cancerbehandling. Anna Corderfeldt Keillers doktorsavhandling ger nya kunskaper om de fysiologiska reaktionerna när blod cirkuleras och syresätts på konstgjord väg. Denna forskning kan bidra till förbättrade behandlingsresultat och minskade biverkningar.
ANNA CORDERFELDT KEILLER
Disputation: 31 maj 2024 (klicka för mer info)
Doktorsavhandling: Oxygen demand and neuronal biomarker release during extracorporeal circulation
Ämnesområde: Kirurgi
Sahlgrenska akademin, Institutionen för kliniska vetenskaper
Hjärt-lungmaskinen introducerades i sjukvården under 1950-talet för att möjliggöra avancerad hjärtkirurgi. Från den har flera typer av cirkulationspumpar utvecklats för olika ändamål och har öppnat upp för nya behandlingsalternativ.
Ett exempel är isolerad hyperterm perfusion, som är en regional cancerterapi som främst används vid behandling av malignt melanom och sarkom. Via kirurgi isoleras en cancerdrabbad extremitet – arm eller ben – och kopplas via slangar till en hjärt-lungmaskin. Sedan cirkuleras den isolerade extremiteten med en extremt hög dos av cellgift utan att patienten drabbas av biverkningar i resten av kroppen.
Anna Corderfeldt Keiller är perfusionist på Thorax operation, Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Hon ansvarar för extrakorporeal cirkulation (ECC), det vill säga blod som lämnar kroppen via slangar och cirkuleras och syresätts konstgjort.
Kartläggning av syrgasbehovet
Vad handlar din forskning om?
– Att öka förståelsen för vävnadens syrgasbehov och reaktioner i samband med ECC-behandling. Och att utforska alternativa tillvägagångssätt vid ECC-behandling i samband med användandet av hjärt-lungmaskin under isolerad hyperterm perfusion och öppen hjärtkirurgi.
Vilka är de viktigaste forskningsresultaten och vilken praktisk nytta kan dessa ge?
– Genom att systematiskt kartlägga vävnadens syrgasbehov i en isolerad extremitet under isolerad hyperterm perfusion har vi ökat möjligheterna att optimera perfusionen under ingreppet. Denna kunskap har potential att i förlängningen förbättra behandlingsresultaten och minska biverkningarna av behandlingen, säger Anna Corderfeldt Keiller, och fortsätter:
– Dessutom har vi mätt nervskademarkörer perifert under isolerad hyperterm perfusion och hjärnskademarkörer vid varierande pumpflöden från hjärt-lungmaskinen under hjärtkirurgi. Detta har ökat förståelsen för hur behandlingsmetoderna påverkar våra patienter.
Olika faktorers samverkan
Vad har varit roligt och givande med doktorandprojektet?
– Mest givande har varit möjligheten att få fördjupa sig i specifika aspekter av patientfysiologin som tidigare varit okända vid ingrepp som involverar extrakorporeal cirkulation.
Och vilka utmaningar har du haft?
– Den mest utmanande delen har varit att förstå hur olika faktorer – såsom det kirurgiska ingreppet, sjukdomstillståndet i sig och den extrakorporeala cirkulationen – påverkar patientfysiologin när de interagerar med varandra.
Text: Jakob Lundberg