Bild
Figur 3, sidan 10 i avhandlingen. Bild som översiktligt visar en cancercells väg från bröstet som primär bröstcancer till hjärnan.
Länkstig

Anna Thulin: Allt fler drabbas av bröstcancer med hjärnmetastaser

Publicerad

Bröstcancer som sprider sig till hjärnan blir allt vanligare. Det visar Anna Thulins avhandling, som ger nya kunskaper om sjukdomen. Hennes forskningsresultat kan bidra till bättre karakterisering av hjärnmetastaser och att fler av dessa patienter inkluderas i kliniska studier.

Bild
Anna Thulin är ST-läkare i onkologi på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och doktorand vid Institutionen för kliniska vetenskaper.

ANNA THULIN
Disputation: 6 september 2024 (klicka för mer info)
Doktorsavhandling: Comparative studies in the clinical and molecular features of breast cancer and brain metastases
Ämnesområde: Onkologi
Sahlgrenska akademin, Institutionen för kliniska vetenskaper

Nio av tio som drabbas av bröstcancer blir botade, men det är ändå den cancerform som dödar flest kvinnor i Sverige och i världen. Vilken behandling som väljs beror på vilken undergrupp av bröstcancer patienten drabbats av.

Bröstcancer som sprider sig till andra delar av kroppen går nästan aldrig att bota men det finns många behandlingar som förlänger livet. När patienterna lever längre med spridd bröstcancer verkar det som att fler drabbas av hjärnmetastaser, spridning till hjärnan.

– De behandlingar som idag ges både vid primär och spridd bröstcancer ser tyvärr inte ut att förebygga hjärnmetastaser. Men hjärnmetastaser har varit ett relativt obeforskat område eftersom det tidigare inte var lika vanligt och också ansågs svårbehandlat, säger Anna Thulin, som är ST-läkare i onkologi på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och nu doktorerar vid Institutionen för kliniska vetenskaper.

Studerat cancerns förändring

Vad handlar din forskning om?
– Vi har jämfört patienters bröstcancer med matchat material från hjärnmetastasen som opererats. Genom att jämföra cancercellerna och kringliggande celler kan man se hur en cancer ändras när den sprider sig från en plats till en annan. Vi har studerat detta med mutationsanalyser, analyser av genuttryck och på proteinnivå med så kallad immunhistokemi. Vi har också studerat hur antalet patienter som drabbas av hjärnmetastaser har förändrats över tid.

Figur 4, sidan 11 i avhandlingen. Grafisk representation av blod-hjärnbarriären som cancerceller behöver ta sig över för att bilda hjärnmetastaser. Bilden är producerad med Biorender.

Antalet drabbade ökar över tid

Vilka är de viktigaste forskningsresultaten?
– Vi har visat att antalet patienter som drabbas av hjärnmetastaser ökar över tid. Det är viktigt för att kunna utvärdera om vi ska screena för hjärnmetastaser eller inte och också för att fler av dessa patienter ska inkluderas i kliniska studier.

Vad gav jämförelserna mellan vävnadsprover från primära brösttumörer och hjärnmetastaser?
– Vi har sett att undergruppen av bröstcancer förändrar sig hos 25 procent av patienterna. Det är ungefär samma andel som vid annan metastasering. Läget i hjärnan gör att det är svårt att ta prov från metastasen men detta understryker vikten av att utveckla nya metoder som provtagning via blod eller ryggmärgsvätska.

Kraftigt ändrat immunförsvar i metastaser

–Vi har studerat både genmutationer, uttryck av gener och även infärgade immunceller i det matchade materialet. Där ser vi att genuttrycket ändrar sig, och framför allt de gener som har att göra med immunsystemet, säger Anna Thulin och utvecklar:

– Både immunceller och gener inblandade i immunförsvaret var signifikant lägre i hjärnmetastaser än i de primära brösttumörerna. Detta kan vara en förklaring till att immunterapi inte har så bra effekt vid hjärnmetastasering från bröstcancer.

Vilken praktisk nytta kan din forskning ge?
– Mina resultat bidrar till en ökad kunskap om hjärnmetastasers biologi som tidigare varit rätt begränsad. Jag hoppas att fler patienter ska kunna få rätt behandling med nya metoder och nya läkemedel om fler patienter inkluderas i kliniska studier.

Avhandlingens omslagsbild. En hjärnmetastas av bröstcancer, broderad av Anna Thulin efter en förlaga från creative commons.

”Lärt mig saker jag aldrig trodde”

Vad har varit givande och utmanande med doktorandprojektet?
– Jag har lärt mig mycket som jag inte trodde var möjligt. Till exempel känner jag mig nu relativt trygg med statistik. Och för en läkare som är van vid kliniskt arbete är det utmanande att ta sig an mer prekliniska metoder och även metoder från andra specialiteter, säger Anna Thulin och fortsätter:

– Det har krävts samarbete med andra och att fördjupa sig i ämnen som till en början kändes för svåra. Att forska gör också att man blir bättre på att bedöma andras forskningsresultat. Detta är till nytta även i patientarbetet.

Text: Jakob Lundberg