Antibiotika-koncentrationer i plasma vid septisk chock
Kort beskrivning
Septisk chock är ett sjukdomstillstånd med hög dödlighet som kräver intensivvård. Tidig behandling med rätt antibiotika i rätt dos är helt avgörande för att döda bakterierna och öka chansen till överlevnad.
Genom att mäta antibiotikakoncentrationerna i blodet kommer vi nu att undersöka om den i dagsläget rekommenderade behandlingen uppfyller detta mål.
Bakgrund
Septisk chock är ett svårt sjukdomstillstånd med hög mortalitet (kring 40 procent) som kräver organstödjande behandling på intensivvårdsavdelning.
Sepsis kan grovt delas in i en primär hyperinflammatorisk och en sekundär hypoinflammatorisk fas. Den primära fasen karakteriseras av kritiskt blodtrycksfall i kombination med uttalad metabol rubbning (laktacidos), medan den sekundära fasen innebär gravt nedsatt immunförsvar. Studier har visat att de flesta sepsispatienter dör under den senare fasen på grund av sekundära infektioner med potenta och ofta resistenta bakterier och/eller organkollaps.Tidig behandling med rätt antibiotika i rätt dos är helt avgörande för sjukdomsförloppet.
Behandling i nuläget
I Sverige inleds behandlingen med bredspektrumantibiotika i hög dos och täta doseringsintervall. Ofta ges även en extra antibiotikados (tretimmarsdos) mellan den första och andra ordinarie antibiotikadosen. Denna regim syftar till att få en antibiotikakoncentration som överstiger MIC (minimum inhibitory concentration) för de organismer som kan utgöra infekterande agens. Målet är också att minska risken för sekundära nosokomiala infektioner under den hypoinflammatoriska fasen, det vill säga infektioner som uppkommer i samband med vårdtillfället, sk vårdrelaterade infektioner.
Pågående forskningsprojekts syfte och mål
Genom att tidigt i behandlingen mäta antibiotikakoncentrationer i plasma avser vi att undersöka om den i Sverige rekommenderade doseringsregimen uppfyller de farmakologiska målen. Studien kommer att ge viktiga bidrag till vår förståelse av antibiotikas farmakokinetik vid septisk chock samt vara ett underlag för framtida förändringar av den rekommenderade doseringsregimen. Slutmålet är att komma fram till en doseringsregim som begränsar tiden i den hypoinflammatoriska fasen och därmed minskar risken för blandinfektioner och död.
Forskare i gruppen
Johan Svensson, ämnesområdet för anestesi och intensivvård
Magnus Brink, avd för infektionssjukdomar