Att frammana konstnären ur arkiven – Aroseniusprojektet
Kort beskrivning
Ivar Arosenius (1878-1909) alltför tidiga död skapade en särpräglad aura som utvecklats i en lång rad utställningar, kataloger och böcker. Varje utställning och studie har varierat bilden av konstnärens liv och verk, till övervägande delen utifrån hans kända konstverk som till större delen återfinns i Göteborgs konstmuseums och Nationalmuseums samlingar. Utställningarna och studierna har baserats på olika urval av det kända materialet: de olika bilderna av konstnären har frammanats eller konstruerats på grundval av olika ambitioner, ideologiska och estetiska trender och praktiska hänsyn.
Projektet avser att utveckla en modell för att samla material från olika arkiv och minnesinstitutioner till en lättillgänglig helhet, samt nya metoder och gränssnitt att tillgängliggöra materialet för forskare och allmänhet.
Aroseniusprojektet omfattar Centrum för digital humaniora vid Göteborgs universitet, Göteborgs universitetsbibliotek, Nationalmuseum, Göteborgs konstmuseum, Litteraturbanken och forskare vid Göteborgs universitet.
Genom detta projekt kan bilden av konstnären förändras när forskningen, såväl som allmänheten, får samlad tillgång till dessa museers material och dessutom en fullständigare dokumentation av Arosenius liv och verk: brev, fotografier, dagböcker, anteckningar, skisser och andra förarbeten. När detta material, som finns i Göteborgs universitetsbibliotek, digitaliseras och tillgängliggörs tillsammans med det mer välkända, uppstår nya möjligheter att förstå konstnären på nya sätt och samtidigt granska de bilder av konstnärskapet som tidigare presenterats. Detta samarbete mellan forskning som minnesinstitutioner avser att främja analysen av vad institutionernas arkivering och tillgängliggörande betyder idag och betytt i det förflutna för uppfattningen av kultur och kulturarv: dessa insikter skall också berika besökarnas upplevelse och förståelse.
De olika momenten i denna exempelstudie undersöker hur tillgänglighet, användbarhet och nya insikter kan åstadkommas genom samverkan: de bygger på befintlig teknologi och forskning men utvecklar och sammansmälter dem till en modell som siktar mot generell användbarhet och inspiration.
Många museer har idag interaktiva digitala hjälpmedel som vidgar upplevelsen för besökare på plats, och många har utvecklat virtuella utställningar som nås från varje dator. Som regel baseras de på strikta urval: i detta projekt är i stället ambitionen att tillgängliggöra hela samlingarna för allmänheten och forskningen samt tillhandahålla redskap som gör det möjligt att utforska och strukturera materialet på nya, fruktbara sätt, inte minst genom nya metoder att ställa samman och navigera genom visuella material. Digitaliseringen möjliggör också en ny uppmärksamhet på kunskapsproduktionens former och villkor vilket ger oss nya perspektiv på hur kulturarvet förmedlats till oss tidigare i historien.
Mats Malm, Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion
Cecilia Lindhé, Centrum för digital humaniora
Jonathan Westin, Institutionen för kulturvård
Dick Claésson, Litteraturbanken
Alexandra Herlitz, Institutionen för kulturvetenskaper
Karin Wagner, Institutionen för kulturvetenskaper
Sara Ljungblad, Institutionen för tillämpad informationsteknologi
Peter Leonard, Digital Humanities Lab, University of Yale
Julianne Nyhan, University College London
Trausti Dagsson
Joanna Persman
Anders Svensson
Nationalmuseum
Karin Glasemann
Rickard Becklén
Anna Berglund
Ulf Calmö
Cecilia Heisser
Karin Wretstrand
Birgitta Zachrisson
Göteborgs Konstmuseum
Kristoffer Andersson
Cornelia Cederleüf
Kalle Andersson
Mariateresa Pullano
Hossein Sehatlou
Göteborgs universitetsbibliotek
Anders Larsson
Erik Siira
Lennart Starck
Taissia Goriounova
Ingela Fryklund