Att styra dagordningen i Sveriges Riksdag: partipolitiska intressekonflikter och kommittéväsendets utveckling, 1971-2021.
Kort beskrivning
I det här projektet använder vi data från Sveriges riksdag för att studera hur politiska partier kan styra dagordningen i lagstiftande församlingar. Vi kommer att undersöka (1) hur partistrategiska överväganden kan påverka den inledande organiseringen av lagstiftningsprocessen och (2) hur organiseringen av lagstiftningsprocessen kan påverka innehållet i förslagen som i slutändan blir lag. Vi kommer att sammanställa en databas som spårar beredningen av alla propositioner mellan 1971 och 2021 och analysera materialet med statistiska metoder. Resultaten kommer både belysa den svenska lagstiftningsprocessen och tala till teorier om politisk delegering och institutionell design.
När ett lagförslag når riksdagen är viktiga delar av lagstiftningsprocessen redan över. Normalt sett har frågan behandlats av en utredning som kan inkludera riksdagspolitiker, experter, sakkunniga och andra berörda. Under utredningen har problemet som förslaget ska lösa definierats, olika lösningar har diskuterats och de motsättningar och möjligheter till partipolitiska kompromisser som finns är vanligtvis välkända. Såväl förslaget som dess stöd är i många stycken klart. Beredningen av ett lagförslag är alltså mycket viktig. Genom att kontrollera organiseringen av de förberedande stadierna kan regeringen sätta agendan för lagstiftningsprocessen och därigenom påverka vad som till slut blir lag.
Det här projektet har två syften. För det första kommer vi undersöka om och i så fall hur partistrategiska överväganden påverkar regeringens organisering av lagstiftningsprocessens förberedande stadier. För det andra kommer vi reda ut om och i så fall hur regeringens organisering av de förberedande stadierna påverkar lagstiftningens innehåll, kvalitet och parlamentariska stöd. Vi ägnar särskild uppmärksamhet åt kopplingen mellan utredningarnas organisation och rekommendationer, å ena sidan, och regeringens lagförslag och mottagandet i riksdagen, å andra sidan. Eftersom regeringen bestämmer utredningarnas medlemmar, budget och direktiv har de goda möjligheter att utforma dem strategiskt för att få de slutsatser som passar regeringen. En överdriven politisering av utredningsväsendet kan emellertid även resultera i att expertis går förlorad och att regeringens förslag möter motstånd i riksdagen. Vår ambition är att göra en heltäckande analys av partipolitikens inverkan på lagstiftningsprocessen, från regeringens initiala delegering till en given utredning fram till riksdagens avgörande omröstning.
För att uppfylla våra syften sammanställer vi ett unikt datamaterial med information om den svenska lagstiftningsprocessen mellan 1971 och 2021. Huvuddelen av materialet kommer från de årliga skrivelser som regeringen skickar till riksdagen som beskriver kommittéväsendet innevarande år. Skrivelsen kallas ”Kommittéberättelse” och innehåller detaljerade uppgifter om samtliga utredningar. Vi hämtar också uppgifter om bland annat förslagens innehåll, reservationer och särskilda yttranden från utredningarnas huvudbetänkande. Vi jämför utredningarnas förslag med regeringens propositioner och vi samlar in uppgifter om riksdagens behandling av förslagen. Målet är att skapa en databas med detaljerad information om lagstiftningsprocessens förberedande stadier som kan användas för statistiska analyser av olika författningspolitiska inslag.
Resultaten från forskningsprojektet är potentiellt viktiga både för den internationella forskningen och för personer som är intresserade av svensk politik. Den internationella forskningen – inte minst inflytelserika amerikanska forskare – har länge intresserat sig för vilka effekter det får att delegera makt i olika politiska processer och i vad mån politiker kan styra utfallen genom processens utformning. Forskningen visar dels att politiker kan påverka utfallen genom sättet de delegerar, dels att strategisk delegering kan ha negativ inverkan på beslutens kvalitet och stöd. Ett problem med tidigare forskning är emellertid att de främst studerat effekter av ett steg i delegeringskedjan. Man kan till exempel tänka sig att partistrategiskt handlande ger de förslag som regeringen vill ha men underminerar stödet för förslagen i riksdagen. Eftersom vi studerar hela lagstiftningsprocessen har vi goda möjligheter att bidra med nya svar till denna forskning. I Sverige har akademiker, journalister och fackmän länge oroat sig för att kommittéväsendet kan ha förvandlats från en arena för kompromisser och rationell problemlösning till ett partistrategiskt instrument. Det här forskningsprojektet ger svar på i vad mån den oron är berättigad och vad det i så fall får för konsekvenser.