Axel Stenmark Tullberg - Nya metoder för att förbättra individualiseringen av strålbehandling vid bröstcancer

Länk till avhandlingen

Bild

Nya metoder för att förbättra individualiseringen av strålbehandling vid bröstcancer

Strålbehandling är i dag en central del av bröstcancerbehandlingen, och gör stor nytta för att förhindra återfall i anslutning till operationsområdet, detta på populationsnivå. Men på individnivå varierar däremot nyttan med strålbehandlingen mycket.

Bröstcancer behandlas generellt med en kombination av kirurgi, läkemedel, och strålbehandling. Strålbehandlingen påverkar i regel med vilken marginal som tumören behöver tas bort för att undvika återfall, och det räcker med en mindre marginal tack vare strålbehandlingen. Men de positiva effekterna behöver vägas mot de biverkningar som strålbehandlingen kan ge, eftersom biverkningarna kan vara både besvärliga, allvarliga, och irreversibla hos vissa patienter.

– De flesta kan troligen botas utan strålbehandling medan en minoritet får recidiv, en ny tumör, i anslutning till den första, trots strålbehandling. Det finns därför ett behov av att utveckla nya metoder som gör det möjligt att individanpassa behandlingen bättre. Så att patienter som inte behöver strålbehandling kan besparas strålbehandlingen, medan de som får återfall trots behandling ges en utökad behandling, säger Axel Stenmark Tullberg, läkare och heltidsanställd doktorand vid Göteborgs universitetet knuten till ämnesområdet onkologi

Kartläggning och identifiering av patientens immunsvar mot tumören kan spela en viktig roll
Hans forskning handlar om att hitta nya metoder för att kunna förutsäga hur behovet av strålbehandling är hos olika bröstcancerpatienter.

– Syftet med avhandlingen var att undersöka om en karaktärisering av patientens egna immunsvar mot tumören tillför information som kan användas för att förstå behovet av strålbehandling på individnivå. Med karaktärisering menar jag att vi först identifierar om ett immunförsvar finns närvarande och sedan kartlägger vi om det är effektivt eller inte.

I första delstudien undersöktes hur mått på lymfocyter i tumören, så kallade tumör-infiltrerande lymfocyter, påverkar risken för lokalrecidiv och nyttan av strålbehandling. I delstudie två undersöktes om en djupare karakterisering av tumörinfiltrerande lymfocyter kunde tillföra ytterligare information.

–  Här såg vi att ett immunsvar mot tumören kan vara associerat med bättre prognos och lägre behov av strålbehandling.

I den tredje delstudien inkluderades analyser av tumörens genuttryck ⁽¹⁾ i ett försök att bättre kunna förutsäga i vilka tumörer det fanns bra förutsättningar för att ett gynnsamt immunsvar skulle kunna etableras.

– Och det vi såg där var att man även måste titta på tumörcellernas egenskaper. Tumörceller som delar sig snabbt ser ut att medföra att ett immunsvar har en större effekt. Hos tumörceller som delar sig långsamt ser ett immunsvar mot tumören ej ut att vara associerat med en förbättrad prognos.

Bildtext till figur 7, sidan 56 i avhandlingen:
Att ha tumör-infiltrerande lymfocyter (TILs) ≥10% innebar en sänkt risk för återfall i anslutning till operationsområdet (s.k., IBTR, lokalrecidiv) och tecken till en reducerad nytta av postoperativ strålbehandling. Publicerad i Kovács, A., Stenmark Tullberg, A., Werner-Rönnerman, E., et al. Journal of Clinical Oncology (2019) 37:14. Återges med tillstånd.

Aktiverat och gynnsamt immunsvar kan medföra en minskad risk för återfall
– I den sista fjärde delstudien undersöktes om det vi lärt oss från studier I-III kunde åstadkomma en förbättrad behandlingsindividualisering genom att använda immunologiska och tumörrelaterade variabler som redan används i kliniken.

Det han fann var att ett aktiverat och gynnsamt immunsvar kan medföra en riskminskning när det gäller lokala återfall, och då i ungefär samma utsträckning som den man får av strålbehandling.

– Patienterna som har allra högst risk för lokala återfall är de med tumörer som delar sig snabbt och där ett immunsvar riktat mot tumören saknas. Dessa patienter utgör sannolikt gruppen där en utökad strålbehandling gör nytta.

Sammanfattningsvis talar forskningsresultaten i avhandlingen för att olika egenskaper och förhållanden hos immunsvaret i brösttumören kan användas för att bättre förstå hur mycket strålbehandling som bör ges till en viss patient efter att tumören har opererats bort.

– Om våra fynd bekräftas kan det vara lämpligt att trappa ner mängden strålbehandling som ges till vissa patienter. Våra resultat talar även för att det går att identifiera patienter med hormonreceptorpositiv bröstcancer där ett gynnsamt immunsvar ses, trots att den generella bilden är att immunförsvaret inte spelar någon viktig roll här. Dessa patienter kan tänkas utgöra en grupp där immunterapi kan fungera.

MER FAKTA

1. Genuttryck: När informationen som finns lagrad i en gen omvandlas till en produkt kallas det för att genen uttrycks. Bra förklaring finns hos källan: Genetiknämnden
    

Text: Susanne Lj Westergren