Bedömning av professionellt agerande: Sjöfartens teknologier, kunskap och undervisningspraktiker i förändring
Kort beskrivning
Projektet finansieras av ett postdokbidrag från FORTE (forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd). Bidraget har delats ut till Charlott Sellberg för att fortsätta utveckla den forskning kring träning och bedömning i simulatormiljö som är i fokus för hennes doktorsavhandling ”Training to become a master mariner in a simulator-based environment: The instructors’ contributions to professional learning”. Projektet genomförs i nära samarbete med simulatorinstruktörer från Institutionen för mekanik och marinvetenskaper vid Chalmers tekniska högskola, och förväntas bidra med kunskap om hur införandet av nya teknologier i professionsutbildning förändrar hur kompetens uppfattas och utvärderas.
Projektbeskrivning
Bakgrund
Sjöfartsutbildning utgör ett exempel på en utbildning som under de senaste decennierna genomgått genomgripande förändringar: från ett system av lärlingskap till en akademisk utbildning där delar av den fartygsförlagda praktiken har ersatts med träning i simulatormiljö.
Idag regleras utbildningen av internationella regelverk för hur träning och bedömning ska ske för att uppfylla fartygsbehörighet och olika typer av certifikat. Dessa regelverk betonar allt mer vikten av att träna och certifiera professionellt agerande i simulatormiljö. De förändrade villkoren ställer således höga krav på universitet och högskolor att utbilda kompetenta sjöbefäl och att använda simulatorer för träning och bedömning av professionellt agerande.
Med avhandlingen ”Training to become a master mariner in a simulator-based environment: The instructors’ contributions to professional learning” har Charlott Sellberg tidigare bidragit till ökad kunskap om träningens praktiska genomförande genom etnografiskt fältarbete och videoanalyser av instruktörens arbete under navigeringsövningar i simulatormiljö. Det nuvarande projektet skiftar fokus från träningens genomförande till de utmaningar kring bedömning i simulatormiljö som identifierats under avhandlingsprojektet. Ett pedagogiskt problem är att bedömningsverktygen som finns inbyggda i tekniken i sig inte kan ge fullödig återkoppling. En kärnfråga är därför vilken pedagogisk kunskap som krävs för att överbrygga mellan verktygens respons och bedömning av kunskap i handling. Genom fokusgrupper med simulatorinstruktörer och analyser av videoinspelningar av bedömningar i simulatormiljön söks svar på följande frågor a) Hur intervenerar nya bedömningsverktyg och kriterier i ordinarie bedömningspraktiker i simulatormiljö? b) Vilka pedagogiska utmaningar kan identifieras när nya bedömningsverktyg och kriterier implementeras i sjöfartsutbildningen? Projektet förväntas bidra till ökad förståelse av hur teknologisk utveckling förändrar kraven på kunskap och hur professionell kunskap kan bedömas i simulatormiljö.
I sjöfartsutbildningen som studeras i projektet används en modern simulatormiljö som byggts upp på Chalmers i samarbete med Sjöfartsverket. Simulatorcentret invigdes 2012 och är i flera avseenden en unik miljö, ett av få center i världen där forskning, utbildning och myndigheter är samordnade. I Chalmers hus på Lindholmen finns tio olika simulatorer, bland annat simulatorer för radiokommunikation, maskinrumssimulatorer, lasthanteringssimulatorer och navigationssimulatorer. I denna miljö utbildar och fortbildar Institutionen för mekanik och maritima vetenskaper sjökaptener, sjöingenjörer och sjöräddningspersonal. Svenskutbildade sjöbefäl är efterfrågade på den globala arbetsmarknaden då de uppvisar en hög kunskapsnivå och därigenom bidrar till ökad säkerhet och bättre arbetsmiljö inom sjöfarten. Kunskapsförsörjning till den maritima sektorn är redan idag ett svenskt styrkeområde, trots att forskningsanslagen för sjöfartssektorn inte når de nivåer som Trafikverket och Sjöfartsverket rekommenderar. Genom att studera bedömning i simulatormiljö inom en tekniskt avancerad och informationsrik bransch så som sjöfart bidrar projektet med kunskap som kommer till nytta för sjöfartssektorn men även för andra säkerhetskritiska domäner, såsom flyg, kärnkraft och sjukvård.