Birgitta Gatenholm - Nya metoder för tidig upptäckt av artros, samt behandling med 3D-bioprinting

Bild

Länk direkt till avhandlingen

Artros är vår vanligaste ledsjukdom och idag anses den drabba hela leden och inte bara påverka och bryta ner broskvävnaden. Artros ger smärta och nedsatt rörlighet, men kunskapen om den bakomliggande orsaken är mycket begränsad, trots omfattande forskning. Mycket talar för att neuropeptider (ett slags transmittorer mellan cellerna) har en viktig roll i smärtsignaleringen. Det har visat sig att det ben som finns under brosket, sk. subkondrala benet, påverkar sjukdomsutvecklingen och smärtsignaleringen, eftersom det har rikligt med både av kärl- och nervstrukturer.

Ny upptäck kring smärtsignalering vid artros
- Ett av de primära målen med min forskning har varit att försöka identifiera dess neuropeptider i brosk och subkondralt ben. Och för att kunna analysera brosk- och benvävnad från artrospatienterna har vi utvecklat en ny metod, genom vilken vi kunnat identifierat en rad olika endogena peptider som kan vara viktiga både för smärtsignaleringen och sjukdomsutvecklingen, säger Birgitta Gatenholm, specialist i ortopedi och arbetar på barnortopediska teamet på Drottning Silvias barn-och ungdomssjukhus.

Förhoppningsvis kan den nya metoden komma att användas för att hitta biomarkörer och på detta sätt också möjliggöra tidig diagnos.

Slätröntgen som används för att diagnostisera artros är ett trubbigt verktyg som kan visualisera förändringar först sent i sjukdomsförloppet och även stämmer dåligt överens med patients upplevda smärta.

- Jag har därför också velat hitta bättre metoder för att visualisera framförallt tidiga sjukdomsförändringar. Genom vår nya metod har vi kunnat analysera brosk och ben samtidigt och konstaterat att djupet på broskskadan påverkar det underliggande benets struktur och densitet.

Metoden visualisera förändringarna med hjälp av ett särskilt kontrastmedel och datortomografi, så kallad EPIC microCT.

Ny broskvävnad möjlig via 3D-bioprinting
- Min forskning har också handlat om att försöka utveckla framtida behandlingsmetoder för patienter med tidiga artrosförändringar, dessa patienter har idag inte så många behandlingsalternativ. Vi har skapat en 3D modell av en broskskada genom att scanna ben från en artrospatient och försökt fylla skadan med broskceller tillverkade genom 3D-bioprinting.

Resultatet har varit lovande och förhoppningsvis kan 3D-biopriniting vara ett framtida behandlingsalternativ, och möjligen även hindra sjukdomsprogress.

- Med vår forskning hoppas vi få en bättre inblick i smärtmekanismen vid artros samt förbättra de diagnostiska verktygen så att sjukdomen kan upptäckas i tidiga stadier. Förhoppningsvis kan metoderna vi utvecklat även användas för att hitta biomarkörer och på detta sätt också möjliggöra tidig diagnos.