Blir kommunal vård och omsorg mer personcentrerad efter en utbildningssatsning?

Personcentrerad vård är ett etalerat begrepp i den regionala hälso- och sjukvården, däremot saknas kunskap om vad det innebär att arbeta personcentrerat eller hur detta kan potentiellt öka i kommunal omsorg. Det här projektet följer införandet av en webbaserad utbildning för att öka personcentreringen i en kommun:

Helsingborgs stad har fattat beslut om att utbilda all sin vård- och omsorgspersonal i personcentrerad vård genom en webbutbildning med efterföljande diskussionen. Syftet med utbildningsinsatsen är att bygga en förståelse och samsyn runt personcentrerad vård hos chefer och medarbetare på alla nivåer inom förvaltningen. Utbildningsinsatsen innehåller först en utbildning för cheferna, därefter tar de hem och går igenom material och diskussion runt innehållet i sina personalgrupper. Personalen genomgår webbutbildningen ”Steg för steg till en personcentrerad Nära vård med Hans-Inge Persson” och diskuterar därefter inom respektive personalgrupp hur personcentrering kan omsättas till praktik. Skriftliga reflektioner sammanställs över hur man gemensamt och individuellt bedömer att man kan arbeta personcentrerat i den egna verksamheten.

Kommunens införande är en del av deras ordinarie verksamhetsutveckling. Ett sådant införande kan dock bidra med kunskap om både införandeprocessen och konsekvenser av förändringen. Införandet studeras genom vad som ofta kallas följeforskning, vilket innebär att forskarna inte har något med valet att införa utbildningen (interventionen) att göra, eller hur detta införs.

Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet har fått frågan om att följa utbildningsinsatsen, eftersom kunskaperna om att införa personcentrerad vård i praktiken, utanför avgränsade forskningsprojekt, är mycket begränsad.Syftet med forskningsprojektet är att studera implementeringen av en webbaserad utbildning om personcentrering i kommunal omsorg; hur den tas upp och förändrar verksamheten, påverkar personalens arbete, och påverkar patient/brukare. Nedan redovisas två syften och relaterade frågeställningar som styr forskningsprojektets genomförande:

1. Att utveckla metoder för att utvärdera personcentrerad vård i kommunal vård och omsorg.

a.Hur personcentrerad är olika typer av kommunal omsorg, enligt chefer, personal och patient/brukare?

b.Kan befintliga och omarbetade enkäter om personcentrering användas i alla delar av den kommunala verksamheten?

c.Kan tillgängliga instrument visa på relevant förändring i personcentrering i den här typen av verksamhet, bland personal och/eller patient/brukare?

2. Att undersöka om och hur utbildningsinsatsen påverkar personcentreringen i kommunal vård och omsorg.

a.Hur omsätter verksamheterna webbutbildningen i personcentrering i de olika delarna av kommunal omsorg?

b.Kan utbildningsinsatsen påverka personcentreringen i kommunal omsorg, enligt chefer, personal och patient/brukare?

c.Hur påverkas organisationen och samverkan mellan verksamheter av utbildningsinsatsen?

En tidigare studie som kommer användas som inspiration är den följeforsknings som gjordes av införandet av mer personcentrerad vård i Region Dalarna, men där fanns inte kommunal vård och omsorg med. Dessutom hämtas erfarenhet och underlag för utvärdering av personcentrering i kommunal verksamhet från Göteborgsregionen, som är relevanta för delar av den verksamhet som bedrivs av Helsingborgs stad.

Forskningsprojektet har godkänts av Etikprövningsmyndigheten (DNr 2024-04688-01).