Bild
Soay sheep on Lundy, UK
Foto: Nick Stenning
Länkstig

Bronsålderns ullekonomi: produktion, handel, miljö, fårskötsel och samhälle (THESP)

Forskningsprojekt

Kort beskrivning

Syfte med detta projekt är att belysa vikten av ull och produktion av ulltextiler i den europeiska bronsåldern, både ur en ekonomisk-, social- och miljösynvinkel.

Projektets huvudsakliga mål är att förstå och tolka hur introduktionen av ulltextiler i Europa påverkade fårskötsel, ekonomin, handeln, miljön, och samhället i stort. Studien baserar sig på väl dokumenterat material från Ungern och norra Italien med tecken på stor textil produktion.

Det nya i detta projekt är att för att överbrygga bristen på bevarade textiler kommer osteologiska materialet av får att analyseras.

Syfte med detta projekt är att belysa vikten av ull och produktion av ulltextiler i den europeiska bronsåldern, både ur en ekonomisk-, social- och miljösynvinkel.

Projektets huvudsakliga mål är att förstå och tolka hur introduktionen av ulltextiler i Europa påverkade fårskötsel, ekonomin, handeln, miljön, och samhället i stort. Studien baserar sig på väl dokumenterat material från Ungern och norra Italien med tecken på stor textil produktion.

Ulltextil produktion spelade en stor roll i flera lokala ekonomier i Nära Östern och östra Medelhavsområdet. Detta vitnas det om i de samtida tillgängliga källorna från områdena. Från övriga Europa får vi uteslutande förlita oss på det arkeologiska materialet för att förstå vikten av textilproduktion. Strontiumisotop analyser av de få kvarvarande textiler från den europeiska bronsåldern visar att de var gjorda av ull från flera geologiska områden. Detta tyder på att en komplex handel och produktionssystem existerade i Europa under bronsåldern.

Det nya i detta projekt är att för att överbrygga bristen på bevarade textiler kommer osteologiska materialet av får att analyseras.

Boken The Textile Revolution in Bronze Age Europe är redigerad av Serena Sabatini och Sophie Bergerbrant och är en del av projektet. Läs deras blogginlägg om boken här.

Forskningsområden och metod

Benta Valley, Ungern

Arkeologer från Göteborgs universitet har ingått i teamet som grävt ut delar av bronsåldersboplatsen Százhalombatta-Földvár, strax utanför Budapest, Ungern, Boplatsen anses som mest ha härbärgerat ca 600 människor och är strategiskt placerats på Donau västra sida. Boplatsen är den största i Bentadalen. I Bentadalen anses det att ha bott ca 1700 människor under tidsperioden 2000-1600/1500 f.Kr. Man har gjort beräkningar som visar på att dalen troligen tredubblade sin befolkning under den mellersta bronsåldern (2000-1600/1500 f.Kr.). Efter 1600/1500 verkar befolkningsmängden ha sjunkit betydligt igen. Dalen ligger på den ungerska slätten och boplatsen Százhalombatta-Földvár ligger ca 30 km söder om Budapest.

Százhalombatta-Földvár är en så kallad tell-boplats, dvs. den har flera lager av bebyggelse lämningar. När man behövde bygga ett nytt hus så jämnade man marken för det gamla och byggde ett nytt ovan på. Detta har gjorde att boplatsen växte på höjden och att de i dagens landskap är relativt lätta att se då de skapar mindre kullar. Boplatsen har en lång historia, den har troligtvis varit bebodd i över 800 år. Man tror att den överges eller i alla fall minskar väsentligt strax efter 1500 f.Kr. Det finns en forskningshypotes att människorna som bott på den ungerska slätten och på de stora tell-bebyggelserna flyttade till Podalen runt 1600/1500 f.Kr.

Textilproduktion i Bentadalen området

Djurbenen funna på boplatsen Százhalombatta-Földvár visar att man runt 2000 f.Kr. ändrade djurhushållningen från att ha boskap som det viktigaste djuret till att får fick den platsen. Får gick från att ha varit ca 20% av hela djurhållningen till att bli över 40% av de djur man höll i dalen. Inte bara ökade fåren utan man ändrade också slaktmönstret. Från att ha slaktat de flesta får innan en ålder av tre år, så började man hålla fåren i liv till en hög ålder. Detta tyder att man troligtvis höll fåren för deras ull och eventuellt mjölk. På boplatsen finner vi även ett stort antal textilredskap. Vi finner en mycket större variation av redskap än vi finner på de flesta andra samtida boplatserna. Det kan tyda på att boplatsen producerade textiler för försäljning. De närmaste platser vi finner en motsvarande variation av redskap är östra medelhavet där det finns textkällor som berättar att kontroll av textiler och textilproduktion var av en enorm vikt.

Bild
Donau sett från boplatsen Százhalombatta-Földvár
Donau sett från boplatsen Százhalombatta-Földvár
Foto: Sophie Bergerbrant

 

Den så kallad Terramare kulturen i Podalen, Italien

Med Terramare kulturen avses de bronsålderssamhällen som fanns i den centrala Podalen i tidsspannet 1600 och 1200 f.Kr. Namnet Terramare kommer från terra marna den lokala dialektens beteckning för den bördiga och mörka jorden som utmärkte ett flertal kullar i Poslätten. Dessa platser var inte annat än resterna av boplatser från bronsålderns. De flesta av dess kullar försvann under 1800-talet då bönderna hämtade den bördiga jorden för att sprida på deras åkrar. Det är dock i samband med detta som man fick förståelse för att de mörka kullarna var arkeologiska platser.
Under Terramare tiden präglas Podalen av ett tätt boplatssystem, med byar av olika storlekar, upp till 15/20 hektar. De var alltid placerade i nära anslutning till vattendrag. En typisk terramareboplats består av en befästad by omringad av ett stort dike fyllt med rinnande vatten från närliggande floder. Diken var förmodligen inte bara ett skydd utan också en viktig vattenresurs för byarna invånare. Välkända och välundersökta boplatser i området är exempelvis; Santa Rosa a Fodico di Poviglio i dagens Parmas provins och Montale i dagens Modenas provins. I Noceto har arkeologerna undersökt en stor bassäng som antagligen används till ritualer, då ett flertal troliga offerföremål hittades i den. Analyserna från material funnen i bassängen har visat att den innehöll rent vatten.
Terramare kulturen verkar raskt falla sönderrunt 1200/1150 f.Kr. efter att ha varit stabilt och expanderande i mer än 300 år. Orsakerna till kollapsen diskuteras livligt inom forskningen. En mängd olika faktorer anses ha påverkat händelsen. Orsaker som nämns är: försämrat klimat, överutnyttjade landskapsresurser, överbefolkning och politisk kris. Cirka 1150 f.Kr. verkar landskapet vara nästan helt obefolkat. Människorna måste ha lämnat Po dalen och sökts sig någon annanstans.

Bild
Rekonstruktion av terramare boplatsen Montale, publicerat med tillstånd av Andrea Cardarelli
Rekonstruktion av terramare boplatsen Montale, publicerat med tillstånd av Andrea Cardarelli
Foto: Från Cardarelli, A. (red.) 2009 Guide to the Archaeological Park and Open-Air Museum Terramare Montale, Modena, fig. 3

Textilproduktion i terramare området

Arkeologiska undersökningar i området visar att det fanns en omfattande textilproduktion. Tack vare ett pågående forskningsprojekt på GU (The Rise) kan det bekräftas att vissa boplatser specialiserade sig på delar av textilproduktion. Resultaten som är under publikation visar att det fanns en storskalig produktion som troligen har skapat goda förutsättningar för handel och export av textilprodukter inom och utanför region. Forskningsprojektet THESP bygger på ovan resultat och vidareutvecklar forskning om textilproduktion i Terramare kulturen. Ett av målen är att förstå relationen mellan fårhållning, tillverkningen av ulltextiler och den lokala miljön.

Strontiumisotop analyser (87Sr/86Sr)

På senare tid har många studier gjorts om männsklig mobilitet. En av de som fått mycket uppmärksamhet är analyser gjorda på den så kalla de Egtveds flickan, Jylland, Danmark. Strontiumisotop analyserna för denna studie utfördes av Karin M. Frei. För att identifierar var förhistoriska individer kommer från utförs strontiumisotop analyser i mänsklig tandemalj. Olika berggrunder har olika strontiumisotop fingeravtryck som kan ses i vegetationen och vattnet i landskapet. Strontiumisotop signaturen tas upp av djur och människor via mat och dryck. Det är genom analyser av strontiumsignaturen som arkeologer kan analysera var maten och drycken ett förhistoriskt djur eller människa ätit kan kommit ifrån. Metoden har framgångsrikt använts i många arkeologiska studier och påvisat att förhistoriska människor reste mer än vi tidigare trott. Strontium tas upp i tandemaljen av människor under barndomen och förändras inte under livets gång. Däremot, omskapas mänsklig benvävnad under hela livet. Därför kan vi genom olika analyser mäta förändring mellan barndom och vart man är begravd.

I THESP kommer vi använda oss av analysmetoden för att studera husdjurshållning. Fårtandemalj kommer att studeras, till skillnad från människor växer fårtänder under hela fårets livslängd. Därför kan man genom ta prover från olika horisontella delar av fårtanden analysera djurets eventuella rörelse genom olika studier av livet. Analyser kommer visa om fåret betat på olika geologiska landskap, vilket kommer hjälpa oss att förstå olika praktiker i fårhållning, som om man har praktiserat transhumans. Karin M. Frei har tidigare utvecklat strontiumisotop metoden för att även fungera på hår, som människors hår eller på ulltextiler. Hennes analyser av bronsålderstextiler funna i danska bronsåldersgravar har visat att inte all ull i textilerna kan ha kommit från nuvarande Danmark. Analyserna i detta projekt skall hjälpa oss att förstå textilproduktion, textilhandel och djurhushållning i bronsålderns Europa.

Bild
Karin M. Frei vid Sagnlandet Lejre Danmark samlar in olika typer av prover för strontiumisotop analyser.
Foto: Robert Frei

Projektdeltagare

Sophie Bergerbrant

Institutionen för historiska studier, Göteborgs universitet

Sophie Bergerbrant är en arkeolog med stor erfarenhet att forska om frågor rörande begravningspraktiker, identitet och samhälle under senneolitikum och bronsåldern.

Hon har en master examen i arkeologi från Cambridge university från år 1996. Sophie försvarade sin avhandling Bronze Age Identities: Costume, Conflict and Contact in Northern Europe 1600-1300 BC vid Stockholms universitet år 2007. Efter att disputationen har hon deltagit i två stora internationella EU-finansierade forskningsprojekt. Först en postdok tjänst i Trondheim inom projektet Creativity and Craft production in Middle and Late Bronze Age Europe som finansierade av Hera. Inom projektet arbetade hon med kreativitet, tystkunskap, textiler och textilproduktion. Efter Trondheim flyttade hon till Göteborg för att delta i ERC finansierade forskningsprojekt Transmissions and transformations in temperate northern Europe during the 3rd and 2nd millennium BC: the rise of Bronze Age societies (The Rise).

Bergerbrants forskningsspecialitet är bronsåldersforskning, främst frågor som rör mobilitet, relationer mellan människor och djur, identitet, genus, hälsa, textil och textil produktion.

Karin Margarita Frei

Nationalmuseet i Köpenhamn, Danmark

Karin Margarita Frei är anställd vid Danmarks Nationalmuseum i Köpenhamn. Hon har doktorerat i arkeometri och har en master i geologi/geokemi vid Köpenhamns universitet. Hon gjorde sin avhandling vid Köpenhamns universitet och Danmarks Grundforskningsfonds Center for Tekstilforskning (CTR). I sin avhandling utvecklade hon strontiumisotop spårningssystem metoden för att proveniens bestämma råvaran i förhistoriska textiler. För sin avhandling fick hon det internationella priset Best PhD in Archaeometry utdelat av University of Liege, Belgium by the Groupe des Méthodes Pluridisciplinaires Contribuant à l’Archéologie (GMPCA) år 2011. Utöver detta pris har hon tilldelas ett flertal pris för sitt interdisciplinära arbete, bland annat för Women in Science 2011-priset av L’Oréal Danmark, UNESCO och Det Kongelige Videnskabernes Selskab Årets bästa danska forskningsresultat 2015 kårat av Ingeniøren, och Eilschou Holms pris 2015 tilldelat av Det Kongelige Nordiske Oldskriftselskab.

Frei arbetar med strontiumisotopanalyser på olika typer av organiskt material som människoben, djurben och textiler. Hennes huvudsakliga intresse är inom förhistorisk mobilitet och handel. Hennes analyser av materialet i Egtved-graven visar hur nära en förhistorisk individ vi numera kan komma.

Serena Sabatini

Institutionen för historiska studier, Göteborgs universitet

Serena Sabatini är arkeolog med en mångfaldig erfarenhet inom både arkeologi och antikens kultur och samhällsliv. Hon har forskat om frågor rörande interkulturella kontakter, utbyte och handel under bronsåldern på det Europeiska fastlandet och i medelhavsområdet. Hon har även en bred erfarenhet att forska om begravningspraktiker, identitet och samhälle under yngre bronsåldern och tidig järnåldern i både norra Europa och på den italienska halvön.

Serena har en masterexamen i arkeologi från universitet La Sapienza i Rom år 1999 och försvarade sin avhandling House urns A European Late Bronze Age trans-cultural Phenomenon vid Göteborgs universitet 2007. Sedan disputationen har hon deltagit och/eller koordinerat ett flertal forskningsprojekt av både lokal och internationell karaktär. Sedan 2012 har hon haft en postdoktjänst i den ERC finansierade forskningsprojekt The Rise. Tack vare forskning inom The Rise har Sabatinis forskningsområde breddat sig för att inkludera textil produktion och handel i synnerhet i medelhavsområdet under bronsåldern.

Vid sidan av forskningsspecialitet inom bronsåldersforskning, har Serena även intresse och erfarenheter i arbete med kulturarvs- och pedagogiska frågor.

Publikationer

2021

Bergerbrant, S & Vizce, M. 2021. Dating loom weights found as stray finds from Százhalombatta-Földvár, Hungary. Archaeological Textile Review 62(2020). 65-82.

2019

Sabatini, S. & Bergerbrant, S. 2019 (red), The Textile Revolution in Bronze Age Europe: Production, Specialisation, Consumption. Cambridge: Cambridge University Press. www.cambridge.org/9781108493598

Sabatini, S. & Bergerbrant, S. 2019. Textile production and specialization in Bronze Age Europe. I: Sabatini, S. & Bergerbrant, S (red.), The Textile Revolution in Bronze Age Europe: Production, Specialisation, Consumption: 1-14. Cambridge University Press.

Sabatini. S. 2019. Weaving in Bronze Age Italy: The Case of the Terramare Settlement at Montale. I: Sabatini, S. & Bergerbrant, S (red.), The Textile Revolution in Bronze Age Europe: Production, Specialisation, Consumption: 39-79. Cambridge University Press.

Frei. K.M. 2019. Wool production and the evidence of strontium isotope analyses. I: Sabatini, S. & Bergerbrant, S (red.), The Textile Revolution in Bronze Age Europe: Production, Specialisation, Consumption: 239-254. Cambridge University Press.

Bergerbrant, S. 2019. Local or traded? Wool textiles in Scandinavian Bronze Age. In: Sabatini, S. & Bergerbrant, S (red.), The Textile Revolution in Bronze Age Europe: Production, Specialisation, Consumption: 255-273. Cambridge University Press.

Antologin är ett av resultaten av den internationella workshopen som arrangerades inom projektet The Rise I, men blev utvecklat och redigerat inom THESP-projektet.

Bergerbrant, S. & Sabatini, S. 2019. Välkommen till Ullåldern. Populär arkeologi 2019(5): 14-17.

Sabatini, S., Bergerbrant, S., Brandt, L. Ø., Margaryan, A., & Allentoft, M.E. 2019. Approaching sheep herds origins and the emergence of the wool economy in continental Europe during the Bronze Age. Archaeological and Anthropological Sciences.

2018

Bergerbrant, Sophie. 2018. Creativity and spindle whorls in Middle Bronze Age Százhalombatta-Földvár. I: L. Bender Jørgensen, J. Sofaer and M.L.S. Sørensen (red), Creativity in the European Bronze Age: Understanding innovation in pottery, textile and metalwork production: 91-98. Cambridge University Press, Cambridge.

Sabatini, S., 2018. Wool economy during the European Bronze Age. Światowit, Annual of the Institute of Archaeology of the University of Warsaw LVI (2017): 43-55.

Sabatini, S., Earle, T. and Cardarelli, A. 2018. Bronze Age textile and wool economy: The case of the Terramare site of Montale, Italy. Proceedings of the Prehistoric Society 84: 359-385.

Forskningsresultat

Första årets rapport av THESP

Nu har första året av forskningsprojekt gått och vi gör här en kort uppsummering av året.

Först av allt vill vi gratulera projektmedlem Karin M. Frei för att den 22 november ha blivit den första kvinnliga professorn mso på Nationalmuseet i Köpenhamn. Se http://www.carlsbergfondet.dk/da/Nyheder/Nyt-fra-fondet/Nyheder/KarinMargaritaFrei_Professor

Bild
Karin M. Frei föreläser på nationalmuseum i november 2016
Foto: Robert Frei

Forskningsmässigt har vi samlat in alla prover för att skapa en grundnivå för områdena vi arbetar med. Alla prover för Bentadalen är gjorda, så nu har vi all data vi behöver för att kunna arbeta fram en solid isotop grundnivå/isoscape för området under våren 2017. Proverna från Terramareområde är delvis gjorda och de resterande kommer att bearbetas under våren 2017.

Insamling av fårtänder för det ungerska området gjordes under våren 2016 och för det italienska området kommer insamlingen att ske i januari 2017. Arbetet med att analysera det ungerska materialet har påbörjats och kommer att slutföras under våren 2017.

Vi har presenterat projektet tre gånger, först vid institutionens forskarseminarium, sedan vid den stora årliga arkeologiska konferensen European Association of Archaeology som denna gång hölls i Vilnius i början av september. Presentationen filmades och kan ses här: https://www.youtube.com/watch?v=Gn0SiAa-rgU&feature=youtu.be.

Den sista presentationen var i december vid en konferens i Rom 4º Peroni Day, Il Fenomeno Protourbano: Origini, Sviluppo, e Differenti Percorsi. Incontro di Studi in Memoria di Renato Peroni.

Bild
Danube i maj 2016 under insamling av prover i Ungern
Foto: Sophie Bergerbrant

THESPs projektmedlemmar har i olika grad varit involverade i organiseringen av:

- En gästföreläsning av Luise Ørsted Brandt, Århus universitet, i början av året som handlade om Sheep Wool Development and Species Identification Investigated by the Analysis of Ancient DNA and Proteins.

- Ett möte med flera internationella forskare som diskuterade möjligheter att studera förhistoriska får genom aDNA analyser. Detta möte ägde rum i Göteborg och efterföljdes av ett öppet internationellt seminarium på temat Ancient European Genomics: New Research and Results med föredragen:

  • Emma Svensson (Uppsala universitet): Migration and Mobility in Western Sweden during the Late Neolithic
  • Kristian Kristiansen (Göteborgs universitet): Re-theorizing Mobility and the Formation of Culture and Language among the Corded Ware Cultures in Europe
  • Daniel Bradley (Trinity College Dublin): Ancient European Genome Dynamics, Views from the Margins.

Vi ser med spänning fram emot 2017 och att arbeta med våra analysresultat.

Andra årets rapport för Thesp
 

Insamling av prover och analyser 2017

Förra årets miljöprover har i år kompletteras i både Ungern och i Italien. Insamlingen av fårtänder från det ungerska materialet var klar sommaren 2016 och i år blev det italienska materialet färdiginsamlat. Nu är alla prover för strontiumisotopanalyser färdigsamplade och det pågår arbete med tolkningarna av provresultaten.

Påbörjade externa samarbeten

Prover för aDNA (fossil DNA) på får har samlats in från boplatsen Százhalombatta. Analyserna sker i samarbete med Daniel Bradley, Trinity College Dublin. Samarbetet är ett resultat av en aDNA workshop som vi arrangerade 2016. Vi väntar med spänning på resultaten.

Bild
En fårtand från Százhalombatta, pilarna visar vara ett antal prover tagna för att studera eventuell rörelse i fårets liv
Foto: Karin M. Frei

Workshop

En stor del av vårt arbete har koncentrerats på att förbereda och organisera en internationell workshop som kommer att hållas i slutet av februari 2018. Det primära målet med workshopen är att diskutera våra resultat tillsammans med våra samarbetspartner och ett antal experter inom relevanta fält. Vi hoppas att detta skall ge oss en solid bas för våra kommande tolkningar. 

Projektpresentationer

I februari presenterade och diskuterade vi resultaten av det första åren på institutionens bronsåldersgrupp.

En projektmedlem deltog i workshopen Engendering prehistoric domestic space i Százhalombatta, Ungern den 15 juli 2017.

Projektet och preliminära resultat presenterades på konferensen Interaction: Local Consumption and Assimilation of Foreign Goods in the European Bronze Age, som hölls på “Alexandru Ştefulescu” Museum of Gorj County i Târgu Jiu (Rumänien) den 4-7 oktober 2017.

Publikationer

Under 2017 har vi arbetat med ett antal publikationer som vi skickat in eller som är på väg att skickas in till vetenskapliga tidskrifter. Arbetet med boken The Textile Revolution (se Publikationer) är i sitt slutskede.

Priser och utmärkelser

Både Serena Sabatini och Sophie Bergerbrant blev docenter vid Göteborgs universitet under 2017.

Intervju med Serena Sabatini: https://historiskastudier.gu.se/Aktuellt/Nyheter/fulltext/ny-docent-tar-storre-grepp-kring-bronsaldern.cid1438306

Intervju med Sophie Bergerbrant: https://historiskastudier.gu.se/Aktuellt/Nyheter/fulltext/hon-ser-pa-bronsaldern-genom-genusglasogon.cid1467262

Karin Margarita Frei blev invald som medlem i Det Kongelige Danske Videnskabernes Selskab: http://www.royalacademy.dk/da/Om-selskabet/Medlemmer/Nye-medlemmer-2017

Karin Margarita Frei fick Dansk Magisterforening forskningspris 2017 för sitt för hennes interdisciplinära arbete: https://www.magisterbladet.dk/news/2017/september/dmsforskningspriseridentitetsforskning

För sitt arbete med projektet The Tales of Bronze Age women tilldelades Karin Margarita Frei även Shanghai Archaeology Forum Research Award: http://www.kaogu.cn/en/International_exchange/Academic_activities___/2017/1211/60355.html

Tredje årets rapport

Insamling av prover och analyser 2018

För att komplettera tidigare analyser har vi insamlat ett antal nya prover från projektets båda analysområden. Vi har provtagit fårtänder från mellersta bronsåldersboplatser i Bentadalen. Detta i syfte att jämföra fårhållning på Százhalombatta-Földovár med de omkringliggande boplatserna i dalen. Vi kompletterade även med proverna från boplatsen Montales tidigaste faser för att få en bättre förståelse av dessa perioder. De nya proverna har analyserats och är nu klara för tolkningsarbetet. En sista resa har gjorts för studie av textilredskap funna på boplatsen Százhalombatta-Földovár.

Bild
Ett rekonstruerat bronsåldershus tillhörande den mellersta bronsåldern som finns i det Archaeological Park and Open-Air Museum Terramara Montale, Modena.
Foto: Serena Sabatini

Påbörjade externa samarbeten

Samarbete med Daniel Bradley, Trinity College Dublin, fortsätter och resultaten från aDNA-prover förväntas inom kort. För arbetet med prover från Bentadalen har ett samarbete inletts med Gabriella Kulcsár och Viktória Kiss vid Institute of Archaeology, Hungarian Academy of Science. Vi har också inlett ett samarbete med Jacopo De Grossi Mazzorin från Salento universitetet, som vi hoppas skall leda till en jämförelsestudie med Garda regionen i norra Italien.

Workshop

Vi organiserade en internationell workshop den 26-27 februari 2018. Det primära målet med workshopen var att diskutera projektets preliminära resultat tillsammans med våra samarbetspartner och ett antal inbjudna expert inom relevanta forskningsfält. Workshoppen var framgångsrik och ledde bland annat till ovannämnda samarbeten med Gabriella Kulcsár, Viktória Kiss, och Jacopo De Grossi Mazzorin.

Bild
Viktória Kiss presenterar bronsålderns boplatser i Bentadalen på workshopen den 26 februari 2018
Foto: Gabriella Kulcsár

Projektpresentationer

Projektet och preliminära resultat presenterades på den internationella workshoppen. Alla projektmedlemmarna höll en presentation.
Delar av resultat från projektet presenterade i ett keynote föredrag på konferensen ARTEFACTA International Conference (Reconstructing biographies by strontium isotope analyses) den 1- 4 mars 2018, Vetenskapernas hus, Helsingfors, Finland.
En projektmedlem presenterade aspekter av projektet på European Association of Archaeologists 24.e Annual Meeting, 5-8 september 2018, Barcelona, Spanien.
En poster om projektets arbete och metod i den italienska lokalen Montale presenterade på AIAZ (Associazione Italiana di Archeozoologia) 9.e nationella konferensen, Ravenna 28-30 november 2018.
Forskningsresultat från projektet har även presenterats för studenter i Göteborg, på olika föreläsningar hållna av projektets medlemmar, bland annat i den avancerade kursen Bronsåldern i Europa och Medelhavsområdet, men även på föreläsningar på grundnivå.

Prestationer inom det så kallade tredje uppgiften

Under 2018 har projektmedlemmarna varit speciellt aktiva i spridning av projektresultat till allmänheten i Göteborg:
- Vetenskapsfestivalen allmänt program
- Vetenskapsfestivalen skolprogrammet
- Besök på en grundskola
- Öppna föreläsningar på Antikmuseet
- Föreläsning till Svensk-italienska föreningen i Göteborg 

Publikationer

Under 2018 har vi arbetat med ett antal publikationer som är inskickade eller som är på väg att skickas in till vetenskapliga tidskrifter (för redan publicerade artiklar se under fliken publikationer).

Fjärde årets rapport för Thesp

Externa samarbeten

Samarbetet med professor Daniel Bradley, Trinity College Dublin fortsätter och resultat från aDNA proverna väntas snart. Kollaborationen med Dr Gabriella Kulcsár och Dr Viktória Kiss vid Institutet för arkeologi, Hungarian Academy of Science pågår genom tolkningen av proverna från Benta dalen. En studie av textilredskap från lokaler som provtagits för strontiumisotoper från området kommer att göras under våren 2020 i samarbete tillsammans med dem.

Projektpresentationer

Projektet presenterades vid det 15 Nordiska bronsålderssymposiet i Lund, 11-15/06/2019 Föredrag: Investigating sheep husbandry and pastoral economy through an interdisciplinary approach: the case of the Terramare settlement at Montale, northern Italy.

Projektet presenterades på Saxo-instituttet, Köpenhamns universitet, den 21/11/2019. Titel: Bronze Age Wool Economy: The case of the Terramare site at Montale.

Organiserad session:

Vid det 25 årliga EAA mötet i Bern, Switzerland, 4-7/09/2019 Session titel: The Power of the Invisible – Discussing social, political and environmental impact of transformations in textile production, med Francesca Fulminante (Universitet i Bristol och Universitet i Rom 3).

Inom ramen för sessionen presenterade Serena Sabatini föredraget Sheep and political economy: the case of the Terramare site of Montale, northern Italy.

Forskningsresultat har också presenterats av projektmedlemmar som del av undervisning vid olika kurser på Göteborgs universitet.

Prestationer inom det så kallade tredje uppgiften

Under 2019 har projektmedlemmarna varit aktiva i spridningen av resultaten av forskningen till allmänheten i Sverige, genom:

- Föredrag för Floda Hembygdsförening 25 september.

- Artikel i Populär Arkeologi numer 5, Välkommen till Ullåldern.

- Deltagande i del två av SVTs serie De första svenskarna.

- En blogpost (http://www.cambridgeblog.org/2019/10/a-history-of-ancient-textile-production/) om textilproduktion och boken The Textile Revolution som nyligen publicerades.

Publikationer

Under 2019 har vi arbetat med ett antal publikationer några är redan publicerade (se publikationer), några inskickade och några på väg att skickas till vetenskapliga publikationer. Vi är framför allt glada att boken vi är redaktörer för The Textile Revolution in Bronze Age Europe: Production, Specialisation, Consumption nu är publicerad vid Cambridge University Press.