Bronsskatten i Alingsås ledde arkeologerna till Spanien
Nu nystas historien upp om bronsföremålen som våren 2021 hittades av en orienterare i skogen utanför Alingsås.
En tredjedel av föremålen är baserade av koppar från Spanien visar analyser som arkeologer vid Göteborgs universitet gjort. Dessutom kan fyndplatsen- berget i Alingsås- varit en viktigt rituell plats under bronsåldern.
Det är ett av de största fynd av föremål från yngre bronsåldern som någonsin gjorts i Sverige. Halsband, dräktnålar, spiraler och stora armringar. Nu visar analyser att kopparn i föremålen kommer från Spanien.
– Vi har tagit prover på några av föremålen och skickat på analys till Baskien, där vi gör mycket analyser. Resultatet visar faktiskt ganska entydigt på att kopparn är från iberiska halvön i Spanien, säger Johan Ling, professor i arkeologi vid Göteborgs universitet.
SVT visar filmen
I dokumentärfilmen ”Bronsskattens hemlighet” som nu visas på SVTplay får tittarna följa Göteborgs universitets arkeologer i sökandet efter svar. Vem och vilka var det som ägde föremålen? Varför ligger de just här i ett bergsområde i Alingsås? Och kanske den viktigaste frågan - varifrån kommer föremålen?
För att tillverka brons behövs tenn och koppar. Men det finns inte i Sverige. I sökande efter svar begavs sig därför arkeologen Johan Ling och hans forskarteam till Spanien och Galicien, det tenn-rikaste området i Europa under hösten, för att undersöka hällristningarna i området. Och de fann hällristningar i Spanien som liknar de i Sverige.
– Intressant nog har vi hällristningar i Galicien som gestaltar båtar av tidstypisk skandinavisk typ, alltså precis den tiden som Alingsås fyndet är från, säger Johan Ling.
– För mig måste det vara grupper från Sverige som har varit här och gjort de här ristningarna för de är så oerhört lika. Inte bara rent stilmässigt utan även huggteknik och hur det gestaltas på hällen i sin helhet.
Rituellt berg i Alingsås?
En fråga som däremot inte kan få svar genom analyser är varför föremålen låg just vid berget i Alingsås. Marken lutar kraftigt och det är svårtillgängligt.
– Läget har ingenting med boplatser att göra. Det spännande är att på andra sidan bergspartiet har man hittat en annan depå med bronsföremål, men från en annan tidsperiod. Så det kan vara så att man använt det här bergspartiet för att deponera föremål under olika faser av Bronsåldern, att det är någon form av rituellt berg, säger Johan Ling.
I dag ligger området i snårig skog. Men under bronsåldern fanns det inte granskog i Sverige. Efter att ha gjort observationer på platsen, menar arkeologerna nu att fyndplatsen är en anlagd stenkonstruktion som under Bronsåldern kan ha legat helt öppen i landskapet.
– Platsen har i och med detta fått en signifikans och kunnat användas för depåer och också ritualer förknippat med detta. Samtidigt så vet alla, ofria och bönder, att det ligger här uppe. Det är nästan som att se det lite som en staty i brons.
Arkeologer och forskare söker svar
Dokumentärfilmen ”Bronsskattens hemlighet ” är gjord av dokumentärfilmaren Mikael Agaton och visas i Vetenskapens värld måndag den 6 februari kl 20.00. Men finns även på SVTplay.
I filmen medverkar även arkeologerna Christian Horn, Jonas Paulsson och Kristian Kristiansen från Institutionen för historiska studier vid Göteborgs universitet samt Jonathan Westin från Göteborgs forskningsinfrastruktur för digital humaniora (GRIDH). Och Humanistiska fakultetens hedersdoktor, Pär Connelid, kulturgeograf.
Text: Cecilia Sjöberg
