Cancerfonden finansierar klinisk forskartjänst för Erik Elias

Totalt är det 29 forskare i Sverige som nu får sina forskartjänster finansierade med 117.2 miljoner kronor, tack vare Cancerfondens insamlingar. En av forskarna är Erik Elias, som också är överläkare inom kirurgi på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.  Han studerar så kallade neuroendokrina tumörer som är den vanligaste elakartade tumören i tunntarmen.

Tre huvudlinjer

– Projektets mål är att bättre förstå varför de neuroendokrina tumörerna uppkommer och vad som styr tillväxt och spridning. Med mer kunskap om cancersjukdomen kan även behandlingen förbättras. Jag är väldigt glad över stödet från Cancerfonden för att kunna bedriva min forskning, säger Erik Elias.

Det långsiktiga målet för forskningen är att förbättra behandlingen för patienter med neuroendokrina tumörer i tunntarmen. Det är en förhållandevis ovanlig cancerform, som drabbar några hundra personer i Sverige varje år. Samtidigt är det den vanligaste formen av cancer i tunntarmen. Sjukdomen kallas också SI-NET, efter engelskans Small intestine neuroendocrine tumor. Eftersom det är en långsamt växande cancerform kan patienter leva länge med sjukdomen.

Hans forskning har tre huvudlinjer, berättar Erik Elias:

– Med hjälp av bioinformatik och analyser av arvsmassan vill vi förstå varför tumörerna uppkommer och sprider sig. Vi vill också se om och hur omgivningsfaktorer interagerar med dessa tumörer. Slutligen vill vi använda denna kunskap för att se om man kan använda befintliga behandlingar på ett mer effektivt sätt.

Forskning som gör skillnad

Sedan 1950-talet har Cancerfonden samlat in och delat ut pengar till den främsta cancerforskningen i Sverige. Då, på 50-talet, överlevde en av tre. Idag överlever två av tre.

– Forskningen gör skillnad och jag är glad att vi nu kan dela ut ytterligare över 100 miljoner kronor till forskartjänster. Om forskningen får fortsätta i samma takt som hittills tror jag att vi kan nå långt, vi kan inte föreställa oss de upptäckter forskningen kommer fortsätta göra inom de närmaste 30 åren, säger Klas Kärre.

AV: ELIN LINDSTRÖM / CANCERFONDEN