Cassandra: Att förklara och förutsäga pågående språkförändring i nutida svenska
Kort beskrivning
Projektet Cassandra är ett samarbete mellan forskare på Institutionen för svenska språket, flerspråkighet och språkteknologi (projektledare Aleksandrs Berdicevskis, samt Yvonne Adesam och Nina Tahmasebi) och Institutionen för språk och litteraturer (Evie Coussé). Den centrala frågan i projektet är: Går det att förutsäga språkliga förändringar?
Bakgrund och syfte
Mänskliga språk förändras ständigt. Men vad är det som gör att språket förändras? Cassandra vill genom att förklara de förändringar som nyligen skett också se om det går att förutse kommande förändringar i svenska språket.
Några exempel på förändringar under 1900- och 2000-talen är att verbformer i plural, som gingo, har försvunnit; att ordet grym har utvecklat en ny positiv betydelse, som är nästan en direkt motsats till den ursprungliga betydelsen, och håller på att bli dominerande; att man allt oftare säger starkare än dig och inte starkare än du; att pronomenet hen, som först föreslogs 1966, faktiskt har börjat användas de senaste åren.
Språkvetare försöker ständigt att förklara förändringar. Att gingo försvann kan förklaras genom att språkets användare gillar att förenkla, åtminstone under vissa förutsättningar. Liknande förenklingar har ägt rum i många andra germanska språk, inklusive engelskan. Negativa ord som grym undergår ofta liknande betydelseförändringar (från en negativ betydelse till ett förstärkningsord med en positiv betydelse). Det går att anta att hen började användas som ett resultat av sociala förändringar (d.v.s. kampen för jämställdhet).
Cassandra vill utvärdera huruvida förklarande teorier om språkförändring har förmågan att förutsäga förändring. Frågan har fått lite uppmärksamhet inom språkvetenskapen, men behöver besvaras om man vill uppskatta hur troliga de existerande förklaringarna är. Genom att analysera felaktiga förutsägelser kommer de att undersöka om teorierna har fel och i så fall vad de inte tar hänsyn till.
Datainsamling
För den kvantitativa undersökningen kommer vi att använda stora textmängder med lingvistisk analys, så kallade korpusar, som innehåller inlägg från sociala medier de senaste tjugo åren. Vi kommer att beräkna diakrona utvecklingsbanor för olika fenomen: frekvenser av ord, ordformer, ordbetydelser och uttryck. Förutsägelserna kommer att bygga på befintliga hypoteser om språkförändringarnas mekanismer och använda både språklig och utomspråklig information (i huvudsak de sociala kopplingarna mellan forumanvändarna).
Mål och resultat
Projektet kommer att ge teoretiska resultat, men också nya språkresurser (korpusarna berikade med information om struktur av sociala nätverk och om språkförändringar) samt nya metoder, relevanta för alla som är intresserade av hur förändringar sprider sig genom samhället.