Catharina Parai - Uppföljningsprocessen vid ländryggsoperationer kan förenklas

Bild

Länk direkt till avhandlingen 

Uppföljningsprocessen vid ländryggsoperationer kan förenklas

Med åren uppstår åldersförändringar i ryggen, så kallade degenerativa förändringar. Detta innebär att vävnaderna blir mindre elastiska och benpålagringar utvecklas. De senaste decennierna har antalet planerade ländryggsoperationer på grund av degenerativa förändringar ökat påtagligt.

Sedan mer än 20 år tillbaka registreras alla som opereras för degenerativ ländryggssjukdom i det svenska ryggregistret Swespine, där de lämnar bland annat uppgifter om sina symptom och sin livskvalitet före operationen, samt efter 1, 2, 5 och 10 år. Registrets data erbjuder unika möjligheter att förbättra vården, minska kostnader och kan fungera som en måttstock vid jämförelser.

- Men PROM för denna patientgrupp visar idag på stora mätfel, vilket medför att det kan vara svårt att skilja en sann förbättring från slumpmässig variation. Basen för mitt avhandlingsarbete utgörs av Swespine. Det som studerats är bland annat validiteten och tolkningsbarheten hos de patient-rapporterade utfallsmått (PROM’s) som används i Swespine, förklarar Catharina Parai, ortoped med inriktning på degenerativ ryggkirurgi, vid GHP Spine Center i Göteborg.

Resultatet visar att det går att förenkla processen kring hur man följer ryggopererade personer och rapporterar resultatet av kirurgin. Detta genom att i vissa situationer använda kortare formulär till exempel enkla en-frågemått och följa upp patienterna enbart efter 1 år och inte efter både 1 och 2 år. På så sätt kan man även öka antalet som väljer att svara.

- Gruppen av patienter som man saknar uppföljningsdata på består i högre utsträckning av yngre, män, samt rökare. Gruppen har också jämförelsevis lägre utbildning, en lägre inkomst, samt är född utanför EU. Pålitligheten på registerdata förefaller försämras något till följd av patientbortfallet och det är därför viktigt att för framtiden förebygga fortsatta bortfall.