Cathrine Gatzinsky - Förstoppning vanligt hos små barn – uppföljning och ökad kunskap minskar behovet av vård

Länk till avhandlingen i GUPEA.

Under barndomen förändras barns tarmvanor mycket och under spädbarnsåret är funktionella magbesvär vanligt. Funktionell förstoppning (FF) är en mycket vanlig diagnos och förekommer i alla åldrar och besvären beror oftast inte på en bakomliggande sjukdom.

– I mitt arbete mötte jag ofta föräldrar som var oroliga över deras barns tarmvanor, barn med svår förstoppning eller med symtom som man misstänkte att en trög mage låg bakom. Barnen mådde ofta mycket dåligt med till exempel skrikighet, misstänkt buksmärta eller urin- och avföringsläckage, vilket såklart påverkade barnen och familjerna mycket, säger Cathrine Gatzinsky, specialist i barn- och ungdomskirurgi. Hon arbetar som barnkirurg på barnkirurgiska kliniken vid Drottning Silvias Barnsjukhus, och är sedan ett år även verksamhetschef för kliniken.

Majoriteten av alla barn med dessa problem är i grunden helt friska barn, där en bakomliggande orsak till symtomen eller förstoppningen inte kan hittas. De har en så kallad funktionell problematik. Under spädbarnsåret förekommer förutom FF även kolik ⁽¹⁾ och spädbarns dyschezi (”grunting baby syndrome”) ⁽²⁾, båda med liknande besvär som FF.

Utredning viktig vid långvarig förstoppning hos barn
– De två första tillstånden försvinner spontant men FF kan förekomma under hela uppväxten. Tillståndet är ofarligt men kan ge mycket besvär och påverka barnens generella välbefinnande. Det är viktigt att barnen med förstoppning hittas snabbt, utreds och får behandling i tid eftersom tillståndet ofta inte går över av sig självt, och tiden till insatt behandling påverkar hur snabbt man kan bli bra. Ofta förekommer också återfall efter avslutad behandling och behov finns sannolikt av en fast sjukvårdskontakt under många år.

Utredningen syftar framför allt till att utesluta bakomliggande sjukdom och görs vid svåra, långvariga symtom som ej svarar på insatt behandling. Det finns bra och skonsamma undersökningsmetoder utan strålning, väl studerade på stora barn och vuxna. Den ena metoden kallas hög upplöst anorektal manometri ⁽³⁾ och den andra är ultraljudsmätning av ändtarmens bredd.

– Jag upptäckte att det fanns kunskapsluckor i litteraturen om dessa moderna metoder vad det gäller små barn samt också hur långtidsprognosen för barn med förstoppning såg ut. Det saknades även data om vad som är normala tarmvanor för friska barn som växer upp i Sverige idag, och hur vanligt det egentligen är med funktionella besvär under uppväxten.

Bild

Studier på nyfödda upp till 2,5 års ålder
De barn som studerats är friska barn födda i Göteborg, och från deras födelse tills de fyllt 7 år. Men hennes avhandling tittar specifikt på de första 2,5 åren i dessa barns liv.

–  Jag har studerat hur normala tarmvanor ser ut och förändras under uppväxten, samt hur vanligt förekommande de funktionella diagnoserna är under spädbarnsåret Har även undersökt hur högupplöst anorektal manometri fungerar på friska bebisar samt bebisar med funktionella besvär.  Samt mätt ändtarmens bredd med ultraljud på friska barn och barn med förstoppning.

Först i världen med flera viktiga forskningsresultaten
– Vi är först i världen med att presentera data från högupplöst anorektal manometri på bebisar som är 2 och 6 månader gamla, friska eller med kolik, dyschezi eller förstoppning. Vi kunde visa att metoden är säker och att felbedömningar inte görs på barnen med funktionella besvär.

Hon hoppas nu att deras data kan bidra till att denna metod kan introduceras på små barn i större utsträckning.

– Vi är också först i världen med att presentera en större mängd data på ändtarmens bredd hos bebisar vid 2 eller 12 månaders ålder, med eller utan förstoppning. Vi hoppas att dessa data kan bidra till att ultraljud i framtiden kan användas för att ställa diagnosen förstoppning på små barn samt för att kunna följa behandlingsresultat.

40 procent av barnen drabbas av kolik, dyschezi eller förstoppning
Forskningsresultaten kunde visa att drygt 40 procent av barnen drabbas av kolik, dyschezi eller förstoppning under spädbarnsåret och att dessa familjer söker sjukvård i större utsträckning än andra, ger barnet special mat och hjälper till med tarmtömning.

– Det är viktigt med lugnande tydlig information till drabbade familjer, eftersom mer kunskap minskar behovet av sjukvård samt onödiga behandlingar.

Dom kunde också se att amning vid 2-veckors ålder samt hög förekomst av lös avföring minskade risken att drabbas av förstoppning första levnadsåret. Detta är viktig kunskap, menar Cathrine, som säger att sjukvården behöver vara extra observanta avseende tilläggsmatade barn och barn med låg andel lös avföring tidigt i livet och snabbt hjälpa till om tecken på förstoppning uppträder. Många förstoppade barn för även återfall av förstoppning under barndomen.

– Förhoppningsvis kan denna kunskap leda till större insikt om att tillståndet är vanligt, att drabbade barn har behov av en fast sjukvårdskontakt och uppföljning även efter att behandling satts ut.

Text: Susanne Lj Westergren

MER INFORMATION

1  Spädbarnskolik – läs mer på 1177

2 Infant dyschezia, eller ”grunting baby syndrome”

• Förekommer hos ett friskt barn som är yngre än 9 månader
• Barnet krystar och/eller gråter, kan bli röd i ansiktet av ansträngning när det försöker att bajsa. Processen håller på i minst 10 minuter.
• Ibland lyckas barnet bajsa, ibland inte, men bajset är alltid mjukt och helt normalt när det väl kommer ut
• Man har inte bevisat orsaken till detta men man tror det handlar om att barnet inte kan slappna av i sin bäckenbotten samtidigt som det krystar för att få ut bajset.
• Det finns ingen behandling att rekommendera och tillståndet går över spontant. Det är viktigt att ge föräldrarna korrekt och lugnande information om detta. Man rekommenderar inte att hjälpa barnet med lavemang eller annan stimulering som tex termometer.

3 Anorektal manometri
Anorektal manometri är en undersökningsmetod där man mäter trycket i analkanalens ringmuskel. Man undersöker också om den sk ”inhibitionsreflexen” finns. När ändtarmen fylls med avföring skall den friska analkanalen slappna av, dvs en ”inhibitionsreflex” skall finnas. Denna saknas hos barn med Hirschsprungs sjukdom, en mycket ovanlig medfödd orsak till svår förstoppning. På senare tid har ”hög upplöst anorektal manometri” utvecklats. Med denna metod visualiserar man trycken i analkanalen bättre, metoden går ofta snabbare och är mer skonsamt för barnet pga en tunnare mätslang och metoden är mindre känslig för om barnet rör sig under undersökningen.