CESS - Skolsegregation i den svenska skolan - orsaker och effekter

Denna studie syftar till att synliggöra de olika faktorer som ligger bakom segregation och ojämlikhet in den svenska skolans utveckling under 1991 till 2006. Den utnyttjar svenska registerdata och statistikens senaste analysverktyg, samt ger en kunskapsbas och stimulans för den offentliga debatten och möjligheter för effektiv utvärdering av den framtida skolpolitiken.

Sedan 1990-talets början har det svenska skolsystemet genomgått en omfattande avreglering och decentralisering. Antalet fristående skolor har ökat och varje skola har fått ansvar för att nå de av staten uppsatta målen med hjälp av de resurser som den förfogar över. Skolornas resurser bestäms till stor del av den skolpeng som följer den enskilde eleven och genom att eleverna på många ställen i Sverige har möjlighet att välja mellan flera skolor i närområdet, har en marknadssituation uppkommit. Dessa förändringar har förmodligen bidragit till ökade sociala och etniska klyftor i den svenska skolan, liksom det finns tecken på att skillnaderna mellan skolors prestationsnivå har ökat sedan 1990-talets början.

En viktig anledning till detta är att elevernas sociala och etniska bakgrund både inverkar på valet av skola och på prestationerna i skolan. Sammantaget tycks den svenska skolan således ha blivit mer polariserad med avseende på elevsammansättning och skolresultat, en bild som är i linje med internationella erfarenheter av liknande reformer.

Ett sätt att se på skolsegregationens ökning är att den är en följd av de valfrihetsreformer som genomgick i början av 1990-talet. Skolsegregation kan också betraktas som en återspegling av boendesegregation. För svenska samhället som helhet har genomgått stora förändringar. Detta har resulterat i en betydande ojämlikhet med avseende på ekonomiska resurser, utbildningsnivå, etnisk sammansättning och boende. Dessa segregationseffekter avspeglas rimligtvis även i en mer polariserad skola.

Forskningen inom detta område är emellertid begränsad och pekar åt olika håll, bl.a. på grund av skilda analysmetoder och data. Vissa studier bygger t.ex. på ett relativt litet antal intervjuer vilket gör det svårt att hålla isär de många olika faktorer som uppenbarligen samspelar på komplicerade sätt. Flera studier söker effekterna av decentralisering och avreglering på individnivån trots att förändringarna snarare påverkar hela skolor och relationerna mellan skolor. Individen påverkas endast indirekt och om inte analysmetoden kan hantera detta blir resultatet missvisande.

Projekts ena syfte är att kartlägga förändringar i skolvariationen gällande prestationsnivå och social och etnisk sammansättning under den aktuella perioden men även undersöka i vilken mån sociala och etniska faktorer har fått ökad betydelse för skolors och individers prestationsnivå. Orsaker, t.ex. valfriheten och boendesegregation, ska också utforskas. Projektets andra syfte är att förstå mekanismerna bakom de förmodade förändringarna. Det är t.ex. av stort värde att veta om ökade skillnader beror på att olika kommuner satsar olika mycket på sina skolor eller om skillnaderna hör samman med förändringar i lärandemiljön. Skolvalsprocesser och ökad segregering kan ha inneburit att undervisningssituationen blivit mycket besvärlig på vissa skolor medan den på andra blivit särskild gynnsam.

Med hjälp av s.k. flernivåanalys är det möjligt att undersöka förändringar i nämnda avseenden på flera nivåer samtidigt och även ta hänsyn till den osäkerhet som orsakas av mätfel i observationerna.

För att kunna studera utvecklingstrender i elevresultat, skolors elevunderlag och lärarkompetens över tid kommer bl.a. data från den longitudinella databasen GOLD att användas. Det innebär att projektet har tillgång till data för vart och ett av åren mellan 1991-2006 och därför kan göra mycket detaljerade analyser. Det föreslagna projektet kan förväntas ge värdefull och efterfrågad kunskap om en aktuell och angelägen samhällsfråga. Genom de analysmetoder som används kommer helt nya perspektiv att anläggas på tidigare svenska studier men eftersom frågorna om skolval, skolpeng, avreglering, decentralisering etc är globala fenomen kommer projektet också att ge viktiga bidrag till den internationella forskningen inom området.

Forskningsmiljö: Förutsättningar Utbildning Resultat (FUR)