CHANCE - Utbildningsreformer för gymnasieskolan under två årtionden: Konsekvenser för fördelning av resurser, rekrytering och utbildningsresultat

Det svenska utbildningssystemet har under de senaste två årtiondena genomgått stora förändringar vad det gäller organisering, styrning och läroplaner. Sverige har gått från att ha ett centraliserat skolsystem till ett decentraliserat skolsystem. Reformerna innefattar bland annat fritt skolval, etableringen av friskolor, ett målrelaterat betygssystem och ett kommunalt huvudmannaskap. Det innebär att svenska skolaktörer verkar i ett marknadsmässigt och konkurrerande skolsystem där olika skolmarknader har utvecklats på lokal nivå. Ett rimligt antagande är att förändringarna har gett konsekvenser när det gäller fördelningen av resurser och elever i kommuner och skolor, rekrytering samt utbildningsresultat. Projektets syfte är att undersöka förändringarnas effekter på den svenska gymnasieskolans likvärdighet och effektivitet och är uppdelat i tre delprojekt vars syfte är att undersöka konsekvenserna av det fria skolvalet, reformernas konsekvenser för resurser, rekrytering och utbildningsresultat i gymnasieskolan samt effekter på kunskaper och färdigheter i vuxenlivet. Datan som används härstammar främst från GOLD (Gothenburg Longitudinal Database) och projektet genomförs inom forskningsmijön Förutsättningar, Utbildning och Resultat (FUR).

Delprojekt

(1) Konsekvenser av det fria skolvalet: Kartläggning av lokala skolmarknadstyper och deras resurser.

(2) Rekrytering till och fullföljande av gymnasieskolan

(3) Effekter av gymnasiereformer på kunskaper och färdigheter i vuxenlivet

Konsekvenser av det fria skolvalet: Kartläggning av lokala skolmarknadstyper och deras resurser

Syftet med delprojektet är att undersöka konsekvenser av ett marknadsmässigt skolsystem med fritt skolval. Genom att utveckla modeller för analys och beskrivning av mönster för skol- och utbildningsval, ska resursfördelning samt distribution av lärare och elever på olika skolor och kommuner kartläggas. De lokala skolmarknadernas förändring från 1994 till 2011 kommer att undersökas genom fokus på elevernas rörlighet över kommungränserna. Data från sju tidpunkter utgör material för analysen av variationen mellan skolor och kommuner över tid. Undersökningen avser även undersöka fördelning av elever med avseende på social bakgrund, utländsk bakgrund och tidigare utbildningsresultat, samt fördelning av lärare med olika behörighet, utbildningsnivå och erfarenhet.

Medarbetare: Kajsa Hansén Yang & Anna Maria Fjellman (doktorand)

Rekrytering till och fullföljande av gymnasieskolan

Syftet med delprojektet är att undersöka hur rekryteringen av elever med olika bakgrund till olika utbildningsprogram har förändrats mellan början av 1990-talet och början av 2010-talet. Även förändringar i elevers fullföljande av gymnasieutbildning under samma tidsperiod kommer att studeras. En av projektets uppgifter inkluderar att formulera statistiska modeller som behandlar en rad olika förklaringsfaktorer. En kategori av förklaringsfaktorer utgörs av individuella karakteristika som social bakgrund, utbildningsbakgrund och tidigare utbildningsresultat. En andra grupp innefattar karakteristika som har med utbildningarna att göra, som typ av utbildningsprogram och läroplan. I den tredje kategorin förklaringsfaktorer återfinns de lokala skolmarknadstyper som identifieras i det första delprojektet.

Medarbetare: Monica Rosén (projektledare) & Johanna Mellén (doktorand)

Effekter av gymnasiereformer på kunskaper och färdigheter i vuxenlivet

Syftet med delprojektet är att undersöka effekter av skolreformer i gymnasieskolan, exempelvis införandet av ett tredje år på de yrkesinriktade gymnasieprogrammen. Det avser även att studera hur reformerna har påverkat individers kunskaper och färdigheter i vuxenlivet. För att studera kunskaper och färdigheter i vuxenlivet ska data från PIAAC (Programme for the International Assessment of Adult Competencies) användas.

Medarbetare: Jan-Eric Gustafsson

Projektplan

Projektet finansierades av Vetenskapsrådet. Projektplanen går att hämta här:

• Changes in educational policy for Swedish upper secondary school during two decades: Consequences for distribution of school resources, recruitment and outcomes