Länkstig

Charlotte Sandström: Resultatet av olika sätt att behandla aortasjukdom

Publicerad

Vidgning av aorta, stora kroppspulsådern, kan leda till bristning som är akut livshotande. I sin avhandling utreder Charlotte Sandström resultaten av olika metoder att behandla aortasjukdom. Forskningen har gett nya kunskaper som kan minska risken för ruptur och död.

Bild
Charlotte Sandström, röntgenläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och forskare inom radiologi vid Institutionen för kliniska vetenskaper.

CHARLOTTE SANDSTRÖM
Disputation: 3 maj 2024 (klicka för mer info)
Doktorsavhandling: Endovascular repair of aortic disease. Clinical and radiological outcomes
Ämnesområde: Radiologi och bildbehandling
Sahlgrenska akademin, Institutionen för kliniska vetenskaper

Kroppens största artär, stora kroppspulsådern, kan vidgas till ett aneurysm. Med ökande vidd har aneurysmet en ökande risk att brista – aortaruptur.

En bakomliggande orsak kan vara aortadissektion. Det innebär att det tunna innersta lagret (intima-lagret) av kärlväggen har skadats och en parallell kanal för blodflödet skapats.

Aortaaneurysm kan behandlas med öppen operation eller med minimalinvasiva metoder via kärlen, endovaskulärt. Endovaskulär behandling har goda korttidsresultat. Men det är ännu oklart hur väl patienten skyddas från fortsatt vidgning och varför aortaruptur fortfarande kan ske efter sådan behandling.

Figur 4, sidan 8. Tre invasiva alternativ för behandling av aortadissektion: FET, TEVAR och en endovaskulär plugg i hålet i aortaväggens innersta vägglager. Långtidsresultat från den endovaskulära pluggbehandlingen analyseras avhandlingen.

Eget granskningsprotokoll

Vad handlar din forskning om?
– Vi har utrett långtidsresultaten både kliniskt och radiologiskt efter två olika behandlingsmetoder. Dels en ny metod av minimalinvasiv endovaskulär behandling av aortadissektion där hålet i kärlväggens intima-lager tätas med en plugg. Dels den etablerade endovaskulära behandlingen EVAR där ett stentgraft, en kärlprotes av metallnät och tyg, placeras inuti aortan, berättar Charlotte Sandström, och fortsätter:

– Vi har också utrett orsaker och bildmässiga tecken till att EVAR inte håller tätt mot aneurysmsäcken. Detta har undersökts med ett granskningsprotokoll för datortomografibilder som vi har utarbetat.

Bild
Avhandlingens omslagsillustration. 3D-datortomografi av ett rupturerat infrarenalt bukaortaaneurysm som behandlats med endovaskulär aortareparation (EVAR-ruptur). Komponentseparation har skett i överlappningszonen i det vänstra graftbenet.

”Kan minska risken för ruptur”

Vilka är de viktigaste forskningsresultaten?
– Aneurysmtillväxt efter aortadissektion kan förhindras med minimalinvasiv plugg och kan vara ett alternativ i de fall där kirurgi inte är möjligt. EVAR har sämre långtidsöverlevnad än öppen kirurgi och fynden av bristande tätning i dess infästningszoner kan vara en förklaring till det.

Vilken patientnytta kan den här forskningen ge?
– Mer fokus på att upptäcka dessa fynd av bristande tätning och ändrade rekommendationer från stentgraftsproducenterna skulle troligen minska risken för ruptur och död, säger Charlotte Sandström.

”Forskningstänk i vardagsjobbet”

Vad har varit roligt och givande med doktorandprojektet?
– Att få lära sig så mycket nytt och upptäcka hur forskningstänket behövs i vardagsjobbet. Det har varit roligt och givande att jobba ihop med alla medförfattare och särskilt det närmsta projektteamet där vi lärt oss av varandra. Vi har stöttat varandra när arbetet med datainsamlingen kändes tung och delat glädjen av att vi kommit på något viktigt.

Text: Jakob Lundberg