Psykospatienter är överrepresenterade bland flera allvarliga diagnoser såsom hjärtsjukdom, diabetes typ 2 och cancer och av olika skäl är denna grupp både underdiagnostiserad och får otillräcklig vård.
Christopher Holmberg, forskare på institutionen för vårdvetenskap och hälsa, vill med sin forskning bidra till större förståelse för orsakerna till detta och ta fram bättre strategier för denna patientgrupp.
Socialstyrelsen publicerade 2011 flera rapporter som vittnade just om att personer med långvarig psykisk sjukdom, till exempel personer med psykossjukdom, tenderar att få sämre tillgång till god vård jämfört med andra patienter när det kommer till somatiska sjukdomar. Personer med psykossjukdom har en ökad risk att drabbas av bland annat överviktsrelaterade sjukdomar vilket beror på flera olika faktorer så som symtombild, levnadsvanor och läkemedelsbehandling som ofta kan ge viktökning. Sammantaget förklarar detta mycket av varför medellivslängden för personer med psykossjukdom i Sverige är betydligt kortare jämfört med befolkningen i övrigt.
Det är därför ytterst viktigt att vi inom psykiatrin tar även kroppslig ohälsa på stort allvar och arbetar såväl hälsopromotivt och preventivt.
– Med min forskning vill jag sträva efter en bättre förståelse av hur den kroppsliga hälsan ser ut bland våra patienter inom psykosöppenvården. Vi behöver identifiera vad den beror på, hur det skiljer sig inom patientgruppen och hur vi kan arbeta med de faktorer som påverkar den och kan stärka hälsan säger Christopher Holmberg.
Utveckling och kreativitet i spontana möten
– Att få återkoppla forskningsresultatet till personalen som utför det kliniska arbetet och kunna omsätta utvärderingarna vid personalutbildningar och verkligen få använda vårt stora material till verksamhetsutveckling är det roligaste med att få forska. Men med det sagt är tid alltid en utmaning. Såväl för mig som för de kollegor jag samarbetar med. Inte minst har pandemin har varit tuff, då kommunikation och interaktion försvåras av att inte kunna ses och att spontana möten och samtal därmed uteblir. Detta tycker jag är väldigt viktigt i forsknings- och utvecklingsarbeten då jag tror kreativitet och inspiration är viktiga komponenter. Ofta kan man diskutera idéer vid lunchraster och liknande, men nu uteblir sådana informella möten fortsätter Christopher.
Välutvecklade instrument
– Vid årsuppföljningarna inom psykosöppenvården ingår ett instrument som patienter använder för att själva skatta sin funktion inom olika dimensioner (WHODAS-2.0, 12-frågeversionen). Vi gjorde den första valideringsstudien på den svenska versionen hos personer med psykossjukdom. Vi blev då förvånade över hur väl de psykometriska testerna föll ut och att vi såg så tydliga korrelationer för självskattad funktion och faktorer som man i tidigare studier visat påverka funktion så som personernas ålder, boendeform och symtomskattning. Med tanke på att det var en naturalistisk studie så hade vi nog inte förväntat oss så tydliga resultat. Det var roligt eftersom det visar att instrumentet verkar fungera så som den är tänkt att fungera även i denna kontext!
Nytt arbetssätt med hälsocoacher
Just nu genomför vi en behovskartläggning för att identifiera behov och utvecklingspotential av ett nytt arbetssätt med hälsocoacher inom öppenvården psykos.
– För att inhämta patienternas, personalens och chefernas erfarenheter och perspektiv har vi delat ut enkäter och genomfört intervjuer.
Vi vill helt enkelt undersöka hur vi kan gå vidare med att arbeta med hälsocoacher och få en bättre förståelse kring hur vi kan använda vårdens resurser på ett optimalt sätt.
Intresse för aktivt lärande
– Vad gäller pedagogisk forskning - som jag också tycker är spännande - tror jag att en viktig fråga är hur vi engagerar studenter till ett aktivt lärande. Att studenter vill och förstår att de själva måste ta ansvar för sitt eget lärande.
Bland annat har några kollegor och jag gjort en studie inom delkursen näringslära där studenter fått genomföra en kostregistrering och näringsberäkning och sedan diskutera detta vid ett seminarium. I en annan studie utvärderade en kollega och jag hur studenterna upplever att genomföra en examination i förbättringskunskap i så kallade Active Learning Classrooms (ALC).
Tvärvetenskaplig bakgrund ledde in på forskning
Christopher är född och uppvuxen i Göteborg.
- Jag har de flesta i min familj och släkt häromkring.
- Sedan jag började arbeta inom hemtjänsten som 17-åring har jag förstått att det var i ett vårdrelaterat yrke jag ville fortsätta. Jag hade först tankar om att jag skulle studera till apotekare men ville ha ett arbete som involverade mer människokontakt, så det var naturligt för mig att bli sjuksköterska.
Jag är naturligt väldigt nyfiken och som person gillar jag att ifrågasätta och problematisera sakernas tillstånd. Genom forskning får man en ändamålsenlig arena att göra just det.
- Vad gäller min bakgrund inom akademi och forskning så är den väldigt tvärvetenskaplig berättar Christopher. Förutom omvårdnad, så har jag studerat många andra ämnen. Både mer naturvetenskapligt inriktade ämnen som till exempel kostvetenskap men också samhällsvetenskapliga ämnen såsom offentlig förvaltning.
- Jag har också varit utomlands i flera omgångar. Bland annat har jag varit i Schweiz, Japan och USA. Det har varit väldigt roligt och mycket givande. I Japan var jag i Kodaira, ett område i västra Tokyo där jag genomförde forskning vid Japan National Center of Neurology and Psychiatry. I USA var jag en period vid University of Texas i El Paso. Där hade jag kontakt med Professor Leah Whigham som arbetar med uppsökande hälsopromotivt arbete en multidisciplinär grupp med fokus på fetma och diabetes.
Text: Lovisa Aijmer
