Diagnosis and Identity: Contextualizing Discourses on Intersex in Sweden and the U.S.
Kort beskrivning
Projektets syfte är att undersöka svenska diskurser kring intersex utifrån vetenskapssociologiska frågeställningar: Vilka aktörer identifieras som viktiga i diskussionerna kring intersex? Av vem definieras intersex som ett medicinskt, socialt och etiskt problem? Mot bakgrund av diskussioner i USA studeras den svenska kontexten. En skillnad mellan kontexterna är närvaron av feministiska vetenskapsteoretiker, som problematiserat och kontextualiserat den medicinska praktiken, i debatten. I Sverige påbörjades en nyanserad diskussion mellan praktiker, aktivister och utomstående forskare först nyligen. Studien av skillnader och likheter i svenskt och nordamerikanskt material visar att att skillnader i hur man organiserar klinisk och aktivistisk verksamhet har betydelse för hur diskussionerna om det etiska i rådande behandlingsmodell ser ut.
Projektets syfte är att undersöka svenska diskurser kring atypisk könsutveckling - intersex - med fokus på vetenskapssociologiska aspekter: Vilka aktörer identifieras som viktiga att få med i en diskussion kring intersex? Av vem och på vilka sätt definieras intersex som ett medicinskt, socialt och etiskt problem? Mot bakgrund av en beskrivning av situationen i USA, där praktiserande läkare, patientorganisationer och aktivistiska organisationer som verkar för intersexpersoners rättigheter, för kontinuerliga diskussioner kring nödvändiga förändringar i den rådande behandlingsmodellen av intersex, studeras den svenska kontexten. En skillnad mellan de två kontexterna är närvaron av feministiska vetenskapsteoretiker, som i sin forskning har problematiserat och kontextualiserat den medicinska praktiken, i debatten. I Sverige har det inte funnits någon nyanserad diskussion mellan medicinska praktiker, aktivister och kritiska forskare förrän helt nyligen. Studien av skillnader och likheter i svenskt och nordamerikanskt material visar att den medicinska praktiken präglas av såväl sociala och kulturella sammanhang som av vetenskapssociologiska skillnader, och att skillnader i hur man organiserar klinisk och aktivistisk verksamhet har betydelse för hur diskussionerna om det etiska i rådande behandlingsmodell ser ut.
Materialet som används är en kombination av textmaterial som producerats av huvudaktörerna (vetenskapliga artiklar, läromedel, organisationsstadgar, debattartiklar etc.) och komplementerande intervjuer med huvudaktörer.