Vad avgör hur väl en patient återhämtar sig efter en akut brusten hälsena? Elin Larssons avhandling visar att kön, rädsla för ny skada och avståndet mellan senändarna efter skadan har betydelse för rehabiliteringen och valet av behandling.
Bild
Elin Larsson, ST-läkare vid ortopedkliniken på Mölndals sjukhus och doktorand vid Institutionen för kliniska vetenskaper.
Akut hälseneruptur (brusten hälsena) blir allt vanligare i Sverige. Skadan drabbar både elitidrottare och vardagsmotionärer, och medianåldern är cirka 50 år.
Brusten hälsena är ungefär fyra gånger vanligare hos män än hos kvinnor.
Trots omfattande forskning är det fortfarande svårt att avgöra när operation är att föredra framför icke-kirurgisk behandling. Kliniker uppmanas att fatta individuella beslut, men det saknas tydliga verktyg för att vägleda dessa val.
– I våra studier har vi sett att kvinnligt kön och rädsla för en ny skada påverkar återhämtningen negativt. Patienter med stor oro kan ha svårare att återgå till sin tidigare aktivitetsnivå, vilket visar att det inte bara är den fysiska skadan som påverkar resultatet, säger Elin Larsson, ST-läkare vid ortopedkliniken på Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Mölndal och doktorand vid Institutionen för kliniska vetenskaper.
Avhandlingens omslagsbild. Illustrationen symboliserar att behandlingsutfallet vid akut hälseneruptur varierar mellan individer. Den ska också förmedla vikten av att individualisera valet av behandling. Illustration: Pontus Andersson.
Bättre underlag för behandlingsval
Elin Larssons forskning visar också att avståndet mellan senändarna efter skadan kan vara av betydelse för valet av behandling.
– De här resultaten indikerar att patienter med ett stort avstånd mellan senändarna kan ha bättre nytta av kirurgi. Detta kan hjälpa kliniker att fatta mer välgrundade beslut och individanpassa vården, säger Elin Larsson.
Fynden i avhandlingen belyser vikten av att ta hänsyn till flera faktorer vid behandlingsbeslut för att anpassa rehabiliteringen bättre efter patientens förutsättningar.
Bild
Figur från avhandlingen. Ultraljudsundersökning av patient med akut hälseneruptur. Syftet var att mäta avståndet mellan senändarna (mer eller mindre än 5 mm), vilket avgjorde valet mellan kirurgisk och icke-kirurgisk behandling i studie V i avhandlingen.
Forskning under pandemin
Klinisk forskning innebär alltid utmaningar, och pandemin skapade ytterligare hinder.
– Att genomföra en klinisk studie under Covid-19 var svårt, men det fungerade ändå bättre än jag hade väntat mig. Jag är glad att forskningen har en direkt klinisk tillämpning och förhoppningsvis kan förbättra behandlingen av patienter med hälseneruptur.