Bild
Elin Naurin, forskare i statsvetenskap
Elin Naurin, forskare i statsvetenskap.
Foto: Markus Marcetic © Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse/Kungl. Vetenskapsakademien
Länkstig

Elin Naurin forskar om graviditet och politiskt medvetande

Publicerad

Elin Naurin, docent i statsvetenskap, forskar på politiska effekter av graviditet och barnafödande. Hon är också Wallenberg Academy Fellow.

Vad forskar du om?

– Min huvudfråga är: ”Hur påverkas individen politiskt av graviditet och barnafödande?” För trots att en graviditet är en process som förändrar en kvinnas liv radikalt, och därmed också människorna och samhället omkring henne, har forskare sällan sett processen som politiskt viktig. Politiska slutsatser som kvinnor och deras partner drar från sina erfarenheter från graviditet och barnafödande har därför inte blivit tillräckligt utforskade. I ett forskningsområde som statsvetenskap – som har som mål att förstå politiska beteenden och politiska uppfattningar – är detta ett uppenbart tomrum som måste fyllas, vilket detta projekt kommer att medverka till.
– Projektet ska utveckla en övergripande teori om vilka effekter graviditet har på enskilda individers politiska utveckling. Vi ska testa hypoteser genom att använda två panelstudier, där stora grupper svenska kvinnor och deras partner följs under lång tid. Vi ska genomföra detaljerade analyser av olika grupper i särskilda faser av graviditet och barnafödande, och följa upp med långtidsanalyser som sker månader, och till och med år, efter födsel.

Varför är det här så intressant?

– I EU-länderna föder cirka 5 miljoner kvinnor ett barn varje år. De flesta av kvinnorna blir gravida fler än en gång, och de flesta har en partner. Det är helt klart en tillräckligt stor grupp för att kunna påverka valresultat, och deras upplevelser har klar samhällsrelevans. Eftersom graviditet, barnafödande och tidiga stadier av föräldraskap alltid leder till ökad kontakt med samhällsinstitutionerna, borde det ha politiska följder för individen. Dessutom är det naturliga infallsvinklar för att förklara skillnader mellan kön i politiskt beteende.
– Och medan forskare är överens om att biologiska faktorer, som hälsa och gener, har betydelse för politiskt beteende, har de inte kunskap om effekterna av de mest genomgripande fysiska förändringar en kvinna kan genomgå: graviditet, barnafödande och amning. Även om det finns statsvetenskapliga studier om föräldrarollen allmänt, undersöker de sällan i detalj utvecklingen över tid och saknar därför ofta möjlighet att förstå mekanismerna bakom de upptäckta resultaten. Forskning om politiska uppfattningar och politiskt beteende borde hjälpa oss att förstå konsekvenserna av graviditet, barnafödande och tidigt föräldraskap, och det kommer detta forskningsprojekt att göra.

Hur blev du intresserad av det här?

– Jag är statsvetare med genuint intresse för hur människor skapar sig politiska uppfattningar och varför de deltar i politiken. När jag själv blev gravid och födde mitt första barn insåg jag att mitt forskningsområde inte hade svaren på de frågor som jag ställde under den här tiden. Jag kontaktade forskare inom mödravården och insåg att de också saknade en samhällsvinkel inom sitt område.
– Under många år utvecklade jag tankarna parallellt med annan forskning, och byggde upp forskningssamarbeten mellan statsvetare och forskare inom det medicinska området. Sjukhus är väldigt offentliga platser som har flera av samhällets uppdrag, där individen och hennes personliga situation står i centrum. Det är väldigt inspirerande att vara statsvetare i det här sammanhanget.

Vad forskar du om just nu?

– Just nu håller vi på att starta en panelstudie på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, där vi hoppas rekrytera deltagare i väntrummet på ultraljudskliniken. Jag studerar också mina befintliga data från Medborgarpanelen, en studie som genomförs på SOM-institutet på Göteborgs universitet, där jag till exempel tittar på hur gravida kvinnor och deras partner ändrar sitt sätt att ta till sig politisk information när de blir gravida och föder barn. Jag studerar också hur föreställningar om kön förändras vid graviditet, liksom vilka känslor som väcks och hur det står i relation till deltagande i politiska frågor.

Berätta om en höjdpunkt i din forskning!

– Möjligheten att arbeta tvärvetenskapligt med forskare inom det medicinska fältet gör mig glad. Jag är genuint ödmjuk och stolt över att kunna föra samman statsvetenskap med den forskning som bedrivs av barnmorskor och obstetriker. Jag är också väldigt tacksam över möjligheterna som Wallenberg Academy Fellowship ger mig, liksom de alla andra externa forskningsmedel som jag tilldelats genom åren.

Hur kan din forskning bidra till samhället?

– Jag är glad över att kunna öka medvetenheten av graviditetens politiska konsekvenser. Den tvärvetenskapliga karaktären på projektet betyder att vi både kan skapa medvetenhet om graviditet hos statsvetare, men också att den samhälleliga betydelsen av graviditet kommer att förtydligas för barnmorskorna och obstetrikerna, något som efterlysts.
– Kunskapen vi samlar i projektet kommer att öka kännedomen i forskarsamhället och hos allmänheten om vilka politiska effekter en graviditet har, också med målet att – såklart – bidra till ökat jämställt deltagande i politiska frågor samt att den politiska betydelsen av att vänta och föda barn ska få ett kraftfullt erkännande.

 

Intervju: Annika Wall. Bearbetning: Eva Lundgren