Elin Naurin, professor
Elin är professor i statsvetenskap. Hon har den fina utmärkelsen "Wallenberg Academy Fellow" som hon fått för sin forskning om graviditet som politisk process. Hon har skrivit flera böcker – en av dem "Election Promises, Party Behaviour and Voter Perceptions" belönades med Statsvetenskapliga förbundets pris för bästa bok om svensk politik 2011-2015.
Vad forskar du om?
Min forskning handlar om representativ demokrati och om människors politiska beteenden. Jag studerar till exempel vad partierna utlovar i sina valmanifest inför ett val och om de uppfyller dessa vallöften efteråt. Slutsatserna jag har dragit är att partier i regeringsställning oftast genomför sina vallöften i motsats till vad väljarna faktiskt tror, vilket är en mycket intressant paradox.
Jag studerar också politikers lyhördhet gentemot väljare. Vad händer till exempel när man som väljare kontaktar en politiker och framför önskemål om ändrad politik, lyssnar de?
Ett andra centralt forskningsområde för mig är hur individer förändras politiskt av att bli gravida och föda barn. Inom statsvetenskapen, som är den disciplin som ska hjälpa oss att förstå hur och varför människor förändrar sina politiska uppfattningar, har graviditeten och förlossningen hittills inte blivit betraktade som processer av politisk betydelse, trots att de tillhör de viktigaste händelserna i en människas liv, och trots att graviditeten och det tidiga föräldraskapet har många politiska implikationer.
Varför är det intressant att forska om det?
När det gäller vallöften så skapar de förväntningar hos människor och möjliggör ett tydligt ansvarsutkrävande. De rör upp känslor, och allt som rör upp känslor är kul att forska på. De är också ytterst relevanta för de flesta aktörer i den representativa demokratin och blir därför verktyg för mig som forskare när jag vill förstå relationerna mellan väljare, enskilda politiker, partier och medier. Jag blir nog fast i vallöftesfältet ett bra tag till.
När det gäller graviditet som politisk process så är graviditeten en livshändelse som vi kan förvänta oss påverkar individens politiska uppfattningar och deltagande och hennes tilltro till och oro för samhället med mera. Den gravida kvinnan och hennes partner möter fler och nya typer av sjukvård (mödravård, förlossningsvård och barnhälsovård), de blir berättigade till nya former av statsfinansiella åtgärder (graviditetspenning, föräldraförsäkring, barnbidrag och bostadstillägg) och de ser tydligare konsekvenser av hur offentliga verksamheter som barnomsorg och skola fungerar. Det är också troligt att graviditeten ökar betydelsen av hemmet (som kontrast till samhället) – åtminstone under en period och för vissa individer. Relationen till barnet hamnar då i centrum och kvinnan (och partnern) har anledning att intressera sig mer för sin egen och barnets hemmasituation. Allt detta är politiska processer som vi behöver vara kunniga om som statsvetare.
Vad undervisar du i?
Jag är ansvarig för kursen Citizen, Politicians and the Media. Evaluating Democratic Processes. Det är en kurs på avancerad nivå i statsvetenskap som hålls tillsammans med Institutionen för journalistik, medier och kommunikation. I centrum står forskning om väljarbeteende, politisk psykologi, massmedier och politiska kampanjer. Vi fokuserar på tre aktörer: väljare, politiker och medier. Vad säger forskningen om hur dessa tre agerar och tänker och hur påverkar de varandra? Det är en väldigt rolig kurs att hålla i, eftersom den ligger kloss an min egen forskning.
Jag har också undervisat en hel del i svensk och jämförande politik. Ofta med ett fokus på den svenska regeringsformen och den svenska konstitutionella historien. Tillsammans med Henrik Ekengren Oscarsson skapade jag det så kallade Grundlagskonventet som är ett rollspel där statsvetarstudenter skriver om den svenska konstitutionen.
Hur kommer det sig att du valde statsvetenskap?
Jag har alltid varit samhällsintresserad och jag älskar det forskningsmässiga förhållningssättet till livet. Det var ofantligt roligt att läsa grundkursen i statsvetenskap tyckte jag. Allra mest gillade jag grundlagsundervisningen… När jag gick metodkurserna insåg jag att jag själv kan ta reda på allt det där jag funderar på, och då var valet rätt enkelt.
När är ditt jobb som roligast?
Kanske när polletten trillar ner… Antingen hos studenterna eller hos mig själv. När det gäller mig själv så kan det vara när jag intervjuar respondenter, analyserar data, läser god tidigare forskning eller samtalar med kloka människor. Det är väldigt stimulerande att ha ett jobb som går ut på att lära sig mer. Men det är förstås också viktigt att känna att ens forskning och undervisning är relevant – att den går att använda för att göra ännu bättre forskning eller för att göra samhället lite enklare att förstå eller till och med för att göra det bättre.
Om du inte hade blivit statsvetare vad hade du blivit då?
När jag var barn ville jag bli chef för Borås djurpark. Om jag skulle byta till något helt annat idag så är läkaryrket intressant. Fysik är också ett spännande ämne. Men jag är uppriktigt sagt nöjd med mitt val, jag passar bra som statsvetare.
Ger långsiktig satsning på unga forskare så att de kan koncentrera sig på sin forskning. Det bidrar också till en ökad internationalisering av den svenska forskningsmiljön. Forskningen finansieras av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.