Elin Thorlacius - Påverkan av hjärtstärkande läkemedel vid öppen hjärtkirurgi på små barn

Länk till avhandlingen finns här

Bild

Avhandlingen handlar om hjärt- och njurskydd efter hjärtkirurgi hos spädbarn och har skett i samarbete med barnhjärtcentrat vid Helsingfors universitetssjukhus.

Påverkan av hjärtstärkande läkemedel vid öppen hjärtkirurgi på små barn

Varje år genomgår mellan 500 till 550 barn med medfött hjärtfel öppen hjärtkirurgi i Sverige. Mer än hälften av barnen är under 1 år när de hjärtopereras och många opereras direkt efter födelsen eller under de första veckorna i livet.

– Att så många opereras i späd ålder kan antingen vara för att hjärtfelet okorrigerat inte är förenligt med fortsatt liv eller för att undvika att barnet utvecklar irreversibla skador på hjärtat och lungkärlen, säger Elin Thorlacius, överläkare i barnanestesi och barnintensivvård på Drottning Silvias barnsjukhus i Göteborg

Drottning Silvias barnsjukhus är ett av två hjärtcentra i Sverige som opererar nyfödda upp till 18 år med medfödda hjärtfel.

– Efter en hjärtoperation vårdas barnet på barnintensivvårdsavdelningen (BIVA). Vårdtiden kan variera i längd, alltifrån ett dygn till flera veckor på grund av olika grad av nedsatt hjärt-, lung- och/eller njurfunktion. Ju yngre barn desto större risk för komplikationer. Långvarig respiratorvård, postoperativ behandling med hjärt-lungmaskin eller dialysbehandling kan behövas.

Spädbarn som hjärtopereras ges alltid hjärtstärkande läkemedel under och efter operationen för att förbättra cirkulationen i olika organ.

– Vi jämförde två läkemedel med olika verkningsmekanism, milrinon och levosimendan, i en dubbelblind randomiserad studie. Hypotesen var att levosimendan har mer hjärt- och njurskyddande effekt än milrinon.

I det fjärde delarbetet mättes även ett flertal biomarkörer i blodet några timmar efter hjärtkirurgi oavsett vilket studieläkemedel de hade fått. Syftet var att undersöka om det fanns ett samband mellan ökade nivåer av biomarkörer i blodet och 1) akut njurskada, 2) längre tid i respirator och 3) längre tid med behov av cirkulationsstödjande läkemedel på BIVA.

Sammanlagt deltog 70 barn som alla genomgick öppen hjärtkirurgi med hjälp av hjärt-lungmaskin. Barnen var i åldern 1 till 12 månader och hela projektet tog ungefär 2,5 år.

Ingen skillnad mellan läkemedlen levosimendan eller milrinon
– Våra studier visade ingen signifikant skillnad av hjärtfunktionen eller njurfunktionen efter operationen, inte heller vad det gäller hjärt- och njurskademarkörer mellan barnen som fick levosimendan eller milrinon. Inget i studierna tyder på att det ena läkemedlet skulle vara bättre än det andra utifrån de parametrar vi har studerat.

I delarbete fyra kunde hjärtskademarkörer och inflammationsmarkörer i blodet tagna 2 och 6 timmar efter användande av hjärt-lungmaskin förutspå utveckling av akut njurskada efter hjärtoperationen.

– Framför all var det två av biomarkörerna tagna 2 timmar efter användande av hjärt-lungmaskin som kunde identifiera barnen med hög eller låg risk för ett mer komplicerat och förlängt postoperativt förlopp på intensivvårdsavdelningen.

Hennes mål är att fortsätta med forskning på nyfödda och spädbarn som genomgår öppen hjärtkirurgi i syftet att bidra till kortare och mindre komplicerad postoperativt förlopp.

Text: Susanne Lj Westergren