ELK, Effekter av lärarkompetens i Sverige - utveckling över tid, mellan ämnen och mellan olika elevgrupper

Sedan länge har man inom forskningen ansett att elevers sociala bakgrund är den mest kraftfulla förklaringsfaktorn till hur man lyckas i skolan. Under senare årtionden har man dock i ökande utsträckning börjat se till lärarens betydelse för elevers skolprestationer. I flera studier har det visats att 10-20% av skillnaderna i elevers prestationer förklaras av en lärarfaktor. Innebörden av det som utgör lärares kompetens behöver dock undersökas ytterligare. Vissa forskare har menat att effekter av lärare inte kan påvisas utifrån exempelvis deras utbildning, utan att istället personliga egenskaper kan förklara skillnader i elevprestationer. Tolkningen av tidigare resultat försvåras av att de mått man har haft tillgängliga för att beskriva relevant lärarutbildning skiljer sig åt mellan olika studier, liksom att måtten på elevresultat i olika studier har gällt skilda ämnen och årskurser. Det behövs alltså mer precisa mått på utbildningens längd och innehåll för att kunna undersöka samband mellan lärares undervisningsförmåga och elevers lärande. Ytterligare komplicerande faktorer är att lärare inte alltid undervisar endast i de ämnen och årskurser de har utbildning samt att effekter av lärarkompetens kan variera mellan elevgrupper med olika bakgrund, vissa elever kan vara mer beroende av effektiva lärare för att kunna nå målen.

I detta projekt använder vi data från de internationella studierna TIMSS och PIRLS för att undersöka effekter av lärarkompetens. TIMSS undersöker elevers prestationer i matematik och naturvetenskap medan PIRLS mäter elevers läsförmåga. PIRLS startade 2001 och har följts upp med undersökningar 2006 och 2011. I undersökningarna finns flera frågor till lärare angående deras utbildning, vilka också är identiska över tid. Detta innebär en unik möjlighet för att studera effekter av olika lärarutbildningar i Sverige. Trend-designen gör att det finns stor variation bland lärarna som ingår i våra analyser. Utbildningen har reformerats flera gånger under det senaste halvseklet och i PIRLS data finns såväl lärare som utbildades redan på 60-70-talet som efter 2001.

Vidare undersöker vi om effekten av lärares formella kompetens skiljer sig mellan ämnen. Vi använder oss här av TIMSS och PIRLS 2011. Dessa data lämpar sig särskilt bra för att undersöka effekter av lärarkompetens för elevresultat i olika ämnen; samma elever har nämligen gjort samtliga kunskapsprov, läsning, matematik och naturvetenskap.

En ytterligare, fördjupad undersökning av innebörden av lärarkompetens kommer också att göras med hjälp av data från TIMSS. Förutom den information som finns tillgänglig om lärares utbildning finns också information om hur lärare upplever sin egen kompetens, och hur väl förberedda de känner sig undervisning i respektive ämne. Dessutom har eleverna skattat sina lärares kompetens, exempelvis hur väl läraren förklarar olika aspekter av kunskapsstoffet och hur väl läraren lyssnar på eleverna. Det ger möjligheten att utvärdera effekter av olika beståndsdelar i lärarkompetensen men också att undersöka relationen dem emellan.

De specifika syftena med projektet är att:

1. undersöka effekter av lärare från olika lärarutbildningar på elevers läsresultat
2. studera effekten av relevant lärarutbildning för elevresultat i olika ämnen och för elever med olika social bakgrund,
3. undersöka den relativa och sammanlagda effekten av olika centrala aspekter av lärarkompetens på elevresultat

Forskningsmiljö

Förutsättningar, Utbildning och Resultat - FUR