Bild
I sin doktorsavhandling undersöker Emma Andersson om tidigt tagna biomarkörer kan ge en bild av vilka konsekvenser svåra traumatiska hjärnskador ger på kort och lång sikt.
Foto: Getty Images
Länkstig

Emma Andersson: Biomarkörer kan förbättra bedömningen av svår hjärnskada

Publicerad

Svåra traumatiska hjärnskador leder ofta till bestående funktionsnedsättningar eller dödsfall. Emma Andersson har undersökt hur biomarkörer kan användas för att tidigt ge en bättre bild av vilka konsekvenser hjärnskadan ger på kort och lång sikt.

Bild
Emma Andersson är doktorand vid Institutionen för kliniska vetenskaper och gör nu sin specialisttjänstgöring inom anestesi och intensivvård på Mölndals sjukhus.

EMMA ANDERSSON
Disputation: 21 februari 2025 (klicka för mer information)
Doktorsavhandling: Biomarkers in relation to outcome after severe traumatic brain injury and severe covid-19
Ämnesområde: Anestesi och intensivvård
Sahlgrenska akademin, Institutionen för kliniska vetenskaper

Traumatiska hjärnskador kan vara svåra att utvärdera, framför allt hos medvetslösa eller nedsövda patienter. Idag görs detta genom klinisk bedömning av medvetandegrad och med hjälp av radiologiska undersökningar.

Emma Anderssons doktorsavhandling undersöker om analys av biomarkörer skulle kunna vara ett komplement i utvärderingen. Dessa biomarkörer är specifika proteiner som släpps ut i blodet eller hjärn- och ryggmärgsvätskan när hjärnans celler skadas.

Figur från avhandlingen. GFAP, NfL och Tau är tre proteiner som finns i olika typer av hjärnceller. Dessa proteiner släpps ut i blodet eller hjärn- och ryggmärgsvätskan när hjärnans celler skadas.

Kan förutse långsiktiga konsekvenser

Vad visar studierna om biomarkörer?
– Våra resultat visar att biomarkörerna NfL, Tau och GFAP, som analyserades under de första två veckorna efter en svår hjärnskada, kan kopplas till patientens grad av självständighet både efter ett år och 10–15 år senare. Ungefär hälften av patienterna dör eller klarar sig inte självständigt ett år efter skadan. Våra studier belyser potentialen hos dessa markörer att reflektera skadans omfattning och konsekvenser på både kort och lång sikt, säger Emma Andersson, som gör sin specialisttjänstgöring inom anestesi och intensivvård på Mölndals sjukhus.

Figur från avhandlingen. Översikt över de sjukdomsfysiologiska mekanismerna vid traumatisk hjärnskada. ATP: Adenosintrifosfat, ADP: Adenosindifosfat, Ca2+: Kalcium, K+: Kalium, Na+: Natrium, ROS: Reaktiva syreradikaler, TCA: Citronsyracykeln.

Studerade covid-19-patienter

Avhandlingen visar också att hälften av patienterna som vårdats för svår covid-19 på intensivvårdsavdelning hade påverkad kognitiv funktion efteråt.

– Hos dessa patienter kan vi se en indikation på att biomarkörerna NfL och GFAP relaterar till kognitiv funktion, men ålder är den faktor som påverkar kognitionen mest.

Vad har varit roligast och vad har varit mest utmanande med doktorandprojektet?
– Det mest givande med projektet har varit att få prata med människorna som deltagit i studierna och få privilegiet att ta del av deras livsberättelser. Det mest utmanande har varit att begränsa sig själv och studierna.

Text: Jakob Lundberg