Ett lycksaligt liv. Kvinnors moralfilosofiska tänkande i 1600- och 1700-talens Skandinavien

Vad är ett gott liv? Och vem bestämmer det?

Forskningsprojektet "Ett lycksaligt liv" utforskar hur kvinnliga tänkare behandlade dessa fundamentala filosofiska frågor i 1600- och 1700-talens Skandinavien. Detta var en period då ett äldre lyckoideal med betoning på förmågan att acceptera lyckans växlingar successivt ersattes av en idé om ’jakten på lycka’ som en mänsklig rättighet – en idé som alltjämt präglar vår förståelse av det goda livet. Det var också en tid när alltfler kvinnliga författare började göra sina röster hörda i Skandinavien. Utöver Heliga Birgittas uppenbarelser finns knappt några kända, publicerade texter av kvinnliga författare innan 1650-talet, men därefter blir de successivt fler och fler.

Intressant nog deltog flera av dessa kvinnliga tänkare och författare i den ovan beskrivna filosofiska process varigenom lyckan ändrade form. Deras texter behandlar mänskligheten generellt såväl som kvinnors särskilda omständigheter, och diskuterar frågan om det goda livet från olika perspektiv och med anknytning till flera av tidens tongivande filosofiska strömningar.

Men eftersom kvinnor i allmänhet inte hade tillgång till filosofisk utbildning och var utestängda från de flesta av filosofins arenor, närmade sig dessa författare ofta frågan om det goda livet i okonventionella genrer och på ovanliga sätt. De kunde dessutom inte på något rättframt sätt presentera sig själva som filosofer, eftersom denna roll var tydligt maskulint kodad. Sammantaget är det därför kanske inte förvånande att dessa kvinnor nästan helt har negligerats av filosofihistorien.

Men inte desto mindre finns ett behov av ny forskning som förmår komplettera den konventionella bilden av skandinavisk moralfilosofi som en nästan helt manlig affär. I detta projekt studeras tidskriftsessäer, psalm- och andaktsböcker, romaner, dikter och pamfletter skrivna av kvinnor i Sverige/Finland och Danmark/Norge från 1600-talets mitt till slutet av 1700-talet, med syftet att utmana den konventionella bilden av periodens moralfilosofi. De författare vars texter undersöks är Birgitte Thott, Agneta Horn, Dorothe Engelbretsdatter, Christina Regina von Birchenbaum, Hedvig Charlotta Nordenflycht, Charlotta Frölich, Françoise Marguerite Janiçon, Charlotte Schimmelmann, Charlotta Dorothea Biehl och Sophie Baden.

Målet är att förstå hur, var och på vilka sätt kvinnliga tänkare grep in i filosofiska debatter om det goda livet, samt att utmana rådande akademiska normer om vilka sorters texter, perspektiv och traditioner som bör anses vara filosofiska.

Studien knyter an till en stor och livaktig rörelse inom akademisk filosofihistoria. Denna rörelse strävar efter att uppmärksamma historiska kvinnors filosofiska skrivande, och efter att använda kvinnors texter för att få syn på, utmana och förändra gamla förgivettaganden som ofta har lett till en alltför snäv bild av tänkandets historia. Under de senaste decennierna har denna rörelse resulterat i en uppsjö artiklar och monografier om enskilda kvinnliga filosofer såväl som olika filosofiska frågor eller tidsperioder. Men hittills har Skandinavien inte haft någon plats i detta nya och växande forskningsfält. Det ska denna studie ändra på. Resultatet kommer att bli den första vetenskapliga studien om skandinaviska kvinnors moralfilosofiska texter under 1600- och 1700-talen.

Studien är uppdelad i följande fem delstudier:

1. Traktat och verstraktat

• Birgitte Thotts En Tractat Om Weyen till et Lycksalligt Liff (1650-talet)
• Hedvig Charlotta Nordenflychts “Skalde-Bref til Criton” (1754)

2. Psalm- och andaktsböcker

• Dorothe Engelbretsdatters Siælens Sang-Offer (1678)
• Elisabeth Stierncronas Mariae Bästa Del (1756–60)

3. Självbiografier

• Agneta Horns Agneta Horns leverne (1650-talet)
• Charlotta Biehls Mit ubetydelige Levnets Løb (1787)

4. Tidskrifter

• Anna Margareta von Bragners Samtal emellan Argi Skugga och en obekant Fruentimbers Skugga (1738–39)
• Charlotte Badens artiklar i Morgen-Posten (1785)

5. Politiska pamfletter

• Charlotta Frölichs Poëme, Till Allmänheten, Om Folck-ökningen i Swerige och Den Utflugne Bi-Swärmen (1768)
• Françoise Marguerite Janiçon’s Tankar i anledning af Sista Öfwerflöds-Förordningen (1767)

Studien knyter an till en stor och livaktig rörelse inom akademisk filosofihistoria. Denna rörelse strävar efter att uppmärksamma historiska kvinnors filosofiska skrivande, och efter att använda kvinnors texter för att få syn på, utmana och förändra gamla förgivettaganden som ofta har lett till en alltför snäv bild av tänkandets historia. Under de senaste decennierna har denna rörelse resulterat i en uppsjö artiklar och monografier om enskilda kvinnliga filosofer såväl som olika filosofiska frågor eller tidsperioder. Men hittills har Skandinavien inte haft någon plats i detta nya och växande forskningsfält. Det ska denna studie ändra på. Resultatet kommer att bli den första vetenskapliga studien om skandinaviska kvinnors moralfilosofiska texter under 1600- och 1700-talen.