Länk direkt till avhandlingen
Att möta och behandla patienters postoperativa smärta är en komplex historia
Postoperativ smärta orsakar lidande och är en utmaning främst för patienten men också för hälso- och sjukvårdens personal och organisation. Det finns också olika attityder till smärta, och trots att vården utvecklar nya strategier (interventioner) för att möta patienternas smärta och smärthantering, behöver man bredda och fördjupa ämnesområdet för ökad förståelse. Det saknas också studier kring effekterna av dessa nya strategier i den komplexa vårdmiljön.
- Som sjuksköterska har jag arbetat i olika vårdteam både på sjukhus och inom hemsjukvård, i Sverige och utomlands. En stor del av mina möten med patienter har berört smärta i dess olika aspekter. Mina observationer därifrån kan bland annat sammanfattas av att kvalitén inom hälso- och sjukvård är beroende av både organisationen i sig och dess teamarbeten. Och om patienten ska kunna involveras i sin egen vård så är summan av alla dessa funktioner nödvändiga, säger Eva Angelini, leg. sjuksköterska, på forskningsenheten för ortopedi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Mölndal.
Personcentrerad vård är bra men kräver mer än ”bara” dialoger
Dagens hälso- och sjukvård genomgår en förändring till mer personcentrerad vård, men det går långsamt och de olika perspektiven har svårt att mötas. Ett sätt att närma sig denna förändring är genom anpassning av personcentrerad vård till den specifika vårdkontexten.
- När kvalitet på organisationsstrukturen och teamarbeten ökar, kan patienten mötas som en person, och personal motiveras både individuellt och som grupp. Avhandlingen har sitt ursprung i och är inspirerad av den kliniska vården. Forskningsprojektet belyser flera komplexa saker, specifikt när det gäller smärta i samband med ländryggsoperation samt hur vården bemöter denna smärta.
Motstånd inom vårdapparaten behöver studeras för att förstås
Det övergripande syftet var att undersöka och utvärdera en förändringsintervention för postoperativ smärta och smärtlindring för denna patientgrupp. Och avhandlingen har en multimetoddesign där olika datakällor, datainsamlings- och analysmetoder använts.
- Det kan finnas starka kulturer och ett motstånd till förändring inom många vårdorganisationer, dessa faktorer har också varit viktiga att studera och beakta för att kunna nå en varaktig förbättring baserad på personcentrering.
Resultaten visar att expertkunskap, förmågor och sårbarhet finns hos både patienter och personal och utgör en del av vårdrelationen.
- Kvalitativa intervjuer gav inblick i patienternas och vårdpersonalens erfarenheter, beteenden, attityder och strategier. Erfarenhet och expertis förvärvades av både patienter och vårdpersonal. Dessa kompetenser bör kombineras för att uppnå personcentrerad vård.
Minskad patientdelaktighet belyser bristerna och den ökade belastningen inom vården
- Även komplexiteten i vårdorganisationer kunde bekräftas, och vid organisationsförändringar är enheten där förändringen sker beroende av både den inre och yttre kontexten, och när slutsatser ska dras bör dessa olika kontexter belysas för att ge förklaringsmodeller till resultat.
Effekterna av organisatorisk belastning, och bara en delvis implementering av personcentrerad vård och bristande upptag av interventionen är de mest sannolika faktorerna för att förklara resultat av minskad patientdelaktighet.
- Detta antyder att personcentrerad vård bör implementeras helt för att uppnå sin potential.
Förslag på förbättringar måste komma ur en helhetsbild och inte bara presenteras i form av statistik och siffror. Förändringar och därigenom förbättringar, måste vara verklighetsförankrade och både vårdens egna påverkansfaktorer och patienternas behöver belysas och tas med. Fortsatt forskning kommer att ske på enheten för att vidare undersöka faktorer som eventuellt kan öka patientdelaktighet och minska postoperativ smärta.