Fåglarna bakom allt

Heléne Aronssons doktorsavhandling är i forskningsfältet biogeografi, som handlar om vilka faktorer som styr arters geografiska utbredning. Om en skog huggs ner och förvandlas till en plantage så sker ett byte av vilka fågelarter som kommer att befolka platsen. Det kan i sin tur påverka den biologiska mångfalden och därmed ekosystemet. Heléne Aronsson undersöker hur fåglar påverkas om landanvändningen blir förändrad, och om konsekvenserna går att förutspå.

Varför är du så intresserad av fåglar?
– Jag har fågelskådat sedan jag var barn med min pappa och det har aldrig släppt. Änder är mina favoriter, de är lätta att se skillnad på, men jag hör inte till dem som åker runt och samlar arter. För elva år sedan började jag plugga biologi. Jag gjorde mitt exjobb om fåglar, jag gjorde min masteruppsats om fåglar och sedan fick jag jobb på GGBC, Göteborgs centrum för globala biodiversitetsstudier, som projektsamordnare. På GGBC pågår mycket forskning om hållbarhet, så när jag fick chansen att doktorera var det ganska givet att det skulle handla om fåglar och hållbarhet.

Du är ungefär halvvägs till färdig avhandling. Vad vill du berätta i den?
– Jag bygger en modell utifrån befintliga data om olika fågelarters utbredning i världen. I modellen lägger jag in olika geografiska parametrar som exempelvis höjd över havet, vattentillgång och temperatur. Tanken är att modell ska kunna förutse vad som händer med fågelbestånden om landanvändningen ändras. Förändringen kanske går att översätta till andra arter och visa vad som kan hända med den biologiska mångfalden totalt sett. Det är viktig information för de som beslutar om förändrad landanvändning vid olika former av exploatering.

Varför använder du just fåglar som måttstock i modellen?
– Det korta svaret är: Fågelskådarna. Inga andra databaser om arters utbredning är lika omfattande som de om fåglar, och det kan vi tacka världens alla fågelskådare för. Det finns fågelobservationer från stora delar av världen över lång tid och det drar jag nytta av i bygget av modellen. Det är stora datamängder, inrapporterade under lång tid. Allra bäst datakvalitet har vi från länder med brittiska influenser eftersom fågelskådning är väldigt populärt bland britterna. Som så ofta är fallet med biologiska data är läget lite sämre i Sydamerika och vissa delar av Afrika och Asien.

Bild

Du undervisar också. Hur gör du för att lära ut betydelsen av biologisk mångfald?
– Biologisk mångfald går inte att förmedla på ett logiskt sätt, det handlar om känslor. Vi tar alltid studenterna i grundkursen i biologi till Torslandaviken för att titta på alla olika fåglar; hur de ser ut, hur de beter sig. Det gäller att få upp ögonen för allt det vi har omkring oss i naturen. På bara några kvadratmeter i Slottsskogen kan du se många olika arter, om du väljer att titta. Vi behöver få en större respekt för naturen och förstå att vi inte har ensamrätt till den här jorden.

Jag har förstått att din klädsel kan hjälpa till?
– Jag är modeintresserad och syr ibland egna kläder. Det blir ett knep för att få studenterna att lyssna, om vi börjar prata mode så kan de relatera bättre till mig, säger Heléne och fingrar på den färgglada rutiga kavaj hon har på sig. Jag undervisar 20 procent av min doktorandtid och jag maxar det, hade jag fått undervisa 50 procent som doktorand hade jag säkert gjort det, det är så roligt. Tänk om jag hade fått prata biologisk mångfald för studenterna på Chalmers som är de som kommer planera och bygga framtidens samhälle. Då hade det kunnat hända grejer!

Vilka är drivkrafterna, Heléne Aronsson?

VARFÖR VILLE DU DOKTORERA?

– Jag vill forska och då är det bästa vägen dit. Tänk vilken lyx att få  betalt för att få ställa de stora frågorna och sedan söka svaren!

VARFÖR FORSKAR DU PÅ BIOLOGISK MÅNGFALD?

– Biologisk mångfald är en jätteviktig fråga där vi behöver mer kunskap och eftersom jag gillar biogeografi så passar det bra ihop. Genom att lägga olika filter med information på kartor kan man få reda på mycket och dra viktiga slutsatser om vad som styr den biologiska mångfalden.

VARFÖR GILLAR DU ATT UNDERVISA?

– När jag forskar får jag veta en massa saker. Jag tycker det känns konstigt att bara jag ska ha kunskapen. Som projektsamordnare på GGBC fick jag mycket träning i att sprida vetenskap till människor även utanför akademin. Det är både roligt och viktigt.

Text: Olof Lönnehed
Foto: Malin Arnesson