- Hem
- Forskning
- Hitta forskning
- Fem forskare vid institutionen för kliniska vetenskaper får medel från Lundbergs Forskningsstiftelse
Fem forskare vid institutionen för kliniska vetenskaper får medel från Lundbergs Forskningsstiftelse
Nyligen presenterades årets mottagare av IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse anslag för 2021. Fem av forskarna finns inom kliniska vetenskaper och de får tillsammans över 21 miljoner av årets totala belopp på 37 miljoner kronor. Anslagen går som alltid till forskning inom cancer, njursjukdomar och ortopedi.
Årets anslag har fördelats på forskningsprojekt med fokus bland annat på leukemi, njursvikt, spridd cancersjukdom och frakturer. Stiftelsen prioriterar ansökningar som gäller inköp av teknisk forskningsutrustning och geografiskt är de till allra största delen relaterade till Göteborg, Lund och Stockholm. Källa Lundbergs Forskningsstiftelse
– Genomgående teman är behandling med målsökande terapier, AI där apparatur kan känna igen strukturer och utrustning för att kunna studera transplantationsresultat av njurar. Stiftelsens stöd är särskilt viktigt eftersom det ofta är svårt för forskarna att få resurser till investeringar i teknisk utrustning, säger Olle Larkö, professor i dermatologi och venereologi och styrelseledamot i IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse.
"Behandling av spridd cancersjukdom med radioaktiva läkemedel – utveckling och test av nya strategier"
Eva Forssell-Aronsson, sjukhusfysiker och professor i radiofysik, är den som i år får störst anslag, hela 13 miljoner kronor, hon fokuserar sin forskning på biverkningar och cancerrespons vid radionuklidbehandling.
– Vi har fått detta anslag för att studera nya metoder för att behandla spridd cancersjukdom med radioaktiva tumörsökande läkemedel. Vi studerar i första hand tumörsjukdomar där tumörerna uttrycker hormonreceptorer. Arbetet innefattar både studier för att öka behandlingseffekten på tumörvävnaden och metoder för att minska biverkningar, berättar Eva Forssell-Aronsson.
Söker upp metastaser
Fördelen med radioaktiva läkemedel är att de kan nå spridda metastaser och tumörceller utan att man behöver veta deras exakta läge i kroppen, och att stråldosen avlämnas lokalt i tumörvävnaden.
– Medlen är till för att köpa in ett prekliniskt PET/MR-system till Göteborgs universitet för avbildning av mus eller råtta. PET/MR-utrustning innebär att det är en kombinerad magnetkamera och positronkamera där man kan undersöka samma djur med två metoder utan att flytta djuret.
Mycket information i samma system
MR ger anatomiska bilder och PET ger funktionella bilder. Kombinationen MR + PET visar var i organet/vävnaden de parametrar som PET visar sker. Detta gör att man sedan kan överlagra bilder från de båda kamerorna för att få ut ännu mer information. Dessutom kan MR även ge ytterligare funktionell information än PET.
– Det är fantastiskt med detta stöd till den translationella forskningen i Göteborg. Vi har sedan tidigare en uttjänt magnetkamera som har använts inom vårt och många andra projekt i Göteborg. Den nya PET/MR-kameran kommer att vara enklare att använda och ge bilder med högre prestanda. Dessutom är det första positronkameran för avbildning av djur i Göteborg. För patienter har precis den första motsvarande PET/MR-system installerats vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, så nu blir det dessutom enklare att studera samma parametrar både i djur och patienter.
Även för andra forskargrupper
De kommer också att arbeta vidare med att utveckla metoder för att bättre kunna karakterisera vävnaden. Utrustningen kommer också att vara tillgänglig för andra forskargrupper. Det är första gången som hon söker och får medel från Lundbergsstiftelsen.
"Mekanisk evolution hos benvävnad kring ortopediska implantat"
Anders Palmquist, forskare vid ämnesområdet för biomaterial får anslag på 3 miljoner kronor, för sin forskning om benförankrade amputationsproteser.
En lårbensamputation medför försämrad rörlighet och påverkar både livskvalité och välbefinnande negativt. Ökad rörlighet och livskvalité kan erhållas med skelettförankrad amputationsprotes jämfört med traditionell hylsprotes. Behandlingen som bygger på att ett implantat tillåts läka fast i benet och därmed skapar en stabil förankring har Anders Palmquist forskat kring länge och nu fått anslag på 3 miljoner kronor för från Lundbergs forskningsstiftelse.
En konventionell protes sitter fast utanpå amputationsstumpen med hjälp av en proteshylsa, som begränsar rörligheten, den är oftast obekväm och ger upphov till skavsår och svettning. En direkt skelettförankrad protesen kan istället reducera dessa proteshylsrelaterade besvär och underlätta protesanvändning.
– Mycket av förbättringen sker genom att belastningen går direkt till skelettet istället för via mjukvävnaderna, dock så kräver detta att skelettet är anpassningsbart till de ”nya” krafterna som protesanvändningen ger. I min forskning har jag utvecklat ett flertal metoder för att studera hur benvävnaden växer, mognar och anpassas kring implantat, och hur detta relaterar till mekanisk funktion. Detta anslag breddar vår analytiska plattform, viktig för utvecklandet av nya förbättrade implantat, säger Anders Palmquist.
Nya atomkraftsmikroskopet kan studera den nanomekaniska egenskapen
– Benvävnad är ett nanokompositmaterial, som kontinuerligt anpassas till dess mekaniska och biokemiska miljö, där ombildning och mognad successivt ökar den mekaniska kompetensen. Med det nya atomkraftsmikroskopet kan vi studera den nanomekaniska egenskapen i benvävnaden kring implantat och korrelera med dess lokala struktur och sammansättning, säger Furqan Ali Shah, medsökande och docent i forskargruppen.
– Experimentella studier och fortsatt uppföljning av kliniska implantat efter uttagning hjälper oss att förstå hur den mekaniska evolutionen av benvävnaden sker och hur den påverkas av implantatdesign, skelettkvalité, belastning och sjukdomar. Kunskapen används för att optimera framtidens implantat för behandling av patienter med reducerad skelettkvalitet och läkningsförmåga, säger Anders Palmquist.
Hans forskargrupps fokus är att se och belysa sambandet mellan den biomekaniska funktionen med strukturen och den kemiska sammansättningen i gränszonen mellan implantatyta och benvävnad.
"Utrustning för att studera infektioner i samband med ortopediska implantat"
Margarita Trobos, även hon docent vid ämnesområdet biomaterial, får 1,7 miljoner kronor som skall finansiera ”Utrustning för att studera infektioner i samband med ortopediska implantat”.
En ortopedisk implantatrelaterad infektion uppstår i anslutning till ett icke-biologiskt material som opereras in i kroppen, till exempel höft- och knäproteser, och leder ofta till höga sjukvårdskostnader, patient lidande och dödlighet.
– Dessa infektioner bidrar till ökad antibiotikaresistens, eftersom det i regel krävs långa antibiotikabehandlingar och att bakterier har förmåga att gömma sig på implantatens yta, där de producera en så kallad biofilm och försätta sig i ett vilande tillstånd så att kroppens immunförsvar och antibiotika inte kan komma åt bakterierna. Antibiotikaresistens är ett globalt hot mot hälsan, säger Margarita Trobos.
Mikroskopen ger detaljerade kemiska bilder och specifika tredimensionella data
Utrustningen som nu finansieras är en DNA/RNA-sekvenserings enhet och två inkubatorsystem för ett Raman mikroskop och ett konfokalmikroskop. Mikroskopen kan ge detaljerade kemiska bilder och specifika tredimensionella data. Det kommer att användas för att undersöka: infektionskällorna, genetiska mekanismer, riktad diagnostik för patogen identifiering och rationell antibiotikaanvändning, samt för behandlingar som levereras lokalt till de infekterade vävnaderna och implantatet.
Ytterligare forskare vid vår institution får också anslag:
- Michael Olausson, professor i klinisk transplantationskirurgi
Utrustning för att kunna studera hur man kan förbättra transplantationsresultat
3 000 000 kr - Anders Björkman, professor i handkirurgi
Korrektion av handledsdeformiteter med virtuell operationsplanering
500 000 kr
Om PET/MR
- PET – positronkamera, ger funktionell avbildning (molekylär)
- MR – magnetkamera, ger både anatomisk och funktionell avbildning (multiparametrisk)
- Hybridsystem för avbildning av mus och råtta