För alla eventualiteter: Krisberedskap i vardagslivet och konsumtion för ohållbara framtider
Kort beskrivning
I projektet undersöks den skärningspunkt mellan praktisk krisberedskap, subkulturell gemenskap och konsumtionslandskap som den framväxande, svenska prepping-kulturen utgör. Tidigare forskning visar att steget från att förstå behovet av att stärka den egna beredskapen till att faktiskt förbereda sig är stort. Att förstå vilka drivkrafter som ligger bakom människors aktiva val att förbereda sig själva för framtida krisscenarion kan därmed ge vidare förståelse för hur denna tröskel kan göras mer överkomlig. Ett grundantagande för undersökningen är att prepping kan förstås som ett handfast sätt att relatera till samt hantera en upplevt osäker sam- och framtid. Därför kan prepping inte enbart förstås som en fråga om praktisk förberedelse, utan även ett kulturellt uttryck som speglaro ch omförhandlar värderingar och stämningar i samtiden.
Det i Sverige växande intresset för hemberedskap eller ”prepping” under 2010-talet nådde nya höjder under våren 2020, då covid-19-pandemin spred sig över världen. Den potentiella kris som de som preppat förberett sig för blev plötsligt en realitet.
Ett expansivt kulturellt fenomen
Som begrepp finner prepping sina rötter i en nordamerikansk kontext, men när kulturella fenomen rör sig över nationsgränser tenderar de att anta nya former. På bloggar, i poddar och i sociala medier kan framväxten av en svensk prepping-kultur spåras. Fenomenet har även skildrats flitigt i massmedia samt i populärkultur och allt fler kommersiella aktörer marknadsför varor för krisberedskap. I samklang med uppmaningar från myndigheter till svenska hushåll att öka sin hemberedskap kan därför prepping sägas gått från ett intresse för att fåtal, till ett expansivt kulturellt fenomen.
I projektet undersöks den skärningspunkt mellan praktisk krisberedskap, subkulturell gemenskap och konusmtionslandskap som svensk prepping utgör. Tidigare forskning visar att steget från att förstå behovet av att stärka den egna beredskapen till att faktiskt förbereda sig är stort. Att förstå vilka incitament och drivkrafter som ligger bakom människors aktiva val att öka sin beredskap för framtida krisscenarion kan därmed ge vidare förståelse för hur denna tröskel kan göras mer överkomlig för svenska hushåll i allmänhet.
Prepping – ett kulturellt uttryck
Ett grundantagande för undersökningen är att prepping kan förstås som ett handfast sätt att relatera till samt hantera en upplevt osäker sam- och framtid. Därför kan prepping inte enbart förstås som en fråga om praktisk förberedelse, utan även ett kulturellt uttryck som speglar, återskapar och omförhandlar värderingar och känslostämningar som löper genom samtiden. En central fråga är hur den som investerar sig själv, sin tid och sina pengar i produkter, kunskaper och sociala sammanhang som skall stävja kommande kriser även investerar något sig själv i en dystopisk framtidssyn, samt hur detta hänger samman med tro på samhället och tillit till andra. Vidare syftar projektet till att undersöka hur covid-19-pandemin bekräftat eller utmanat synen på beredkap bland de som preppar.
