Förändring eller persistens i förmögenhet? Institutioner och förmögenhetsfördelning i en karibisk plantage-ekonomi, 1750-tal till 1917
Kort beskrivning
Projektet undersöker förmögenhetsfördelningen i en karibisk plantage-ekonomi i ett långt historiskt perspektiv. Syftet med projektet är, för det första, att bidra till den vetenskapliga diskussionen om vilken effekt som olika typer av koloniala institutioner hade för ojämlikhet, genom att studera hur ojämlika plantage-ekonomier var i jämförelse med andra typer av kolonier. För det andra så syftar projektet till att bidra till diskussionen om institutionell persistens, genom att undersöka vilka konsekvenser som system-chocker, t.ex. förbudet mot slavhandel eller slaveriets avskaffande, hade på förmögenhetsfördelningen och eliternas persistens.
Under senare år har forskare intresserat sig allt mer för frågor om ojämlikhet, med forskning som undersökt såväl drivkrafter bakom som konsekvenser av ojämlikhet. Många kolonier har visat sig ha haft en mycket hög ojämlikhet, både när det gäller fördelningen av inkomster och förmögenheter, om de jämförs med icke-kolonier. Det finns numera en rad stdier från olika bosättar-kolonier i Nordamerika (dagens USA och Kanada). Men hur såg ojämlikheten ut i de slavsamhällen som dominerade stora delar av den amerikanska kontinenten?
Denna studie fokuserar på fallet Danska Västindien, som utgjordes av tre öar i Karibien, på grund av en unikt rik källa till historisk forskning för just denna koloin. Den danska kolonin, och i synnerhet huvudön St. Croix – var i grunden mycket lika andra slave-plantage kolonier i Karibien; för det frsta var syftet att producera cash crops för export, som exempelvis socker eller bomull. För det andra var det samhällen kontrollerade av en förhållandevis liten europeisk-ättad elit, medan det stora flertalet av befolkningen utgjordes av slavar.
Ett huvudsakligt syfte med projektet är att undersöka hur förmögenhetsfördelningen utvecklades i ett långt historiskt perspektiv på aggregerad nivå – från 1700-talets mitt till 1900-talets början (då Danska Västindien såldes till USA). Dessa skattningar kommer att användas för en komparativ analys av ojämlikheten i olika typer av kolonier runt om i Amerika, för att avgöra hur ojämlika slavsamhällena var i en sådan jämförelse.
Ett andra huvudsakligt mål för projektet är att studera hur olika system-chocker – som exempelvis ockupationen av öarna under Napoleon-krigen (1802-1807), förbudet mot transatlantisk slavhandel (1803 i Danmarks fall), och avskaffandet av slaveriet (1848 på Danska Västindien) – kom att påverka fördelningen av förmögenheter i kolonin på en aggregerad nivå.
Publikationer relaterade till forskningsprojektet
Dimitrios Theodoridis, Klas Rönnbäck & Galli, Stefani (forthcoming): “The failed promise of freedom - Emancipation and wealth inequality in the Caribbean”, accepted for publication in Economic History Review.
Klas Rönnbäck, Galli, Stefani and Dimitrios Theodoridis (forthcoming): ”Numeracy and the legacy of slavery: Age-heaping in the Danish West Indies before and after emancipation from slavery, 1780s–1880s” accepted for publication in European Review of Economic History.
Galli, Stefani, Dimitrios Theodoridis and Klas Rönnbäck (forthcoming): “Reconstructing a slave society: Building the DWI panel, 1760-1914”, accepted for publication in Historical Methods: A Journal of Quantitative and Interdisciplinary History.
Rönnbäck, Klas, Stefania Galli and Dimitrios Theodoridis (2024): The Danish West Indies Panel dataset [version 1]. Svensk Nationell Datatjänst, SND-ID 2024-75: https://doi.org/10.5878/kr6s-5y43
Galli, Stefania, Dimitrios Theodoridis and Klas Rönnbäck (2023): “Economic Inequality in Latin America and Africa, 1650 to 1950: Can a comparison of historical trajectories help to understand underdevelopment?”, Economic History of Developing Regions 38(1): 41-64.