Bild
Teckning: tre axiella magnetkamerabilder av en prostata: en T2-viktad bild (vänster), en diffusions-viktad bild (mitten) och en ADC karta (höger). En lesion ses i dorsala vänstra delen av prostatan.
Teckning: tre axiella magnetkamerabilder av en prostata: en T2-viktad bild (vänster), en diffusions-viktad bild (mitten) och en ADC karta (höger). En lesion ses i dorsala vänstra delen av prostatan.
Länkstig

Fredrik Langkilde: Noggrannare utvärdering behövs innan AI kan underlätta vid prostatacancer-diagnostik

Publicerad

Prostatacancer är den vanligaste cancerform hos män i Sverige, men allvarlighetsgraden varierar stort. En del tumörer växer långsamt och kan lämnas utan behandling i många år, medan andra växer snabbt och kräver behandling utan fördröjning för att kunna botas. Fredrik Langkildes forskning har undersökt om MR och AI kan göra så att färre män behöver genomgå vävnadsprover, samtidigt som de allvarliga tumörerna upptäcks snabbare och säkrare.

Bild
Fredrik Langkilde, specialistläkare inom radiologi vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och doktorand vid Institutionen för kli
Fredrik Langkilde, specialistläkare inom radiologi vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och doktorand vid Institutionen för kliniska vetenskaper.

FREDRIK LANGKILDE
Disputation: 14 mars 2025 (klicka för mer info)
Doktorsavhandling: Detecting and Localizing Prostate Cancer with MRI 
Ämnesområde: Radiologi och Bildbehandling
Sahlgrenska akademin, Institutionen för kliniska vetenskaper


Utredning av prostatacancer bygger sedan länge på ett blodprov, prostata-specifikt antigen (PSA), samt efterföljande vävnadsprover (biopsier) från prostata om PSA värdet varit förhöjt. Vävnadsproverna tas genom att man med ultraljudshjälp sticker med flera nålar in i prostata genom antingen ändtarmsväggen eller mellangården.

– Men nu har magnetkameraundersökning (MR, MRT) börjat användas innan man tar vävnadsprover, för att bättre välja ut vilka patienter som verkligen behöver genomgå vävnadsprov. Detta eftersom MR i många fall kan utesluta behandlingskrävande prostatacancer, förklarar Fredrik Langkilde, specialistläkare inom radiologi vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och doktorand vid Institutionen för kliniska vetenskaper.

Avancerade MR-modeller ger inga tydliga fördelar

Avhandlingen handlar om utveckling och utvärdering av modeller för att analysera MR-bilder av prostata, med fokus på analys av så kallad diffusionsviktad MR*. Men den studerar även om och hur artificiell intelligens (AI) kan användas för att förbättra granskningen av bilderna.

– Resultatet från forskningen visar dock att mer avancerade modeller, för att analysera diffusionsviktad MR data, inte ger några tydliga fördelar över den metod som redan används idag. Men i framtiden kan metoden eventuellt vara till hjälp för att förutsäga allvarlighetsgraden på prostatacancern.

MR-bilder: ett exempel på en MR undersökning av prostata med T2-viktade bilder (A och B), en diffusionsviktad bild (C) och en AD
MR-bilder: ett exempel på en MR undersökning av prostata med T2-viktade bilder (A och B), en diffusionsviktad bild (C) och en ADC karta (D). Det finns en misstänkt prostatacancer i vänstra delen av prostata (pil).
Foto: Fredrik Langkilde

AI kommande hjälp vid analys av stora mängder MR-bilder

Artificiell intelligens har stor potential att underlätta hantering av den stora mängden MR-undersökningar som kommer behövas för prostatacancerdiagnostik.

– Vår studie visade dock att AI uppfattar fler falskt positiva fynd jämfört med specialiserade röntgenläkare, vilket kan få konsekvenser för diagnostiken. Effekterna av detta för patienterna är något som måste studeras innan man introducerar tekniken på bred front.

Det mest givande och utmanande med doktorandprojektet

Projektet har givit honom en djupare kunskap om MR-tekniken och AI-system och dess tillämpning. En utmaning visade sig vara planeringen och utförandet av ett av arbetena som utförts med en experimentell MR-kamera på Medicinareberget. Utmaningen låg i att inte så många liknande projekt gjorts tidigare och att det krävde noggrann planering med allt från rekryterande av forskningspersoner till utförande av MR-undersökningarna.

– Och det roligaste har varit att projektet inkluderat personer från olika professioner och specialiteter. Avdelningen för Urologi har så klart haft en viktig roll men även sjukhusfysiker och datavetare har varit med i samarbetet, något som jag tror och hoppas varit givande för alla inblandade.

Text: Susanne Lj Westergren

* MR skapar bilder av kroppen, och även rörelser av vattenmolekyler inne i kroppen

En magnetkameraundersökning använder magnetfält och radiofrekvenser för att skapa bilder av kroppen utan att behöva använda någon skadlig strålning. Bilderna som kameran genererar kan dels vara detaljerade bilder av kroppens organ men det går även att mäta processer i kroppen. En process som man kan mäta är den slumpmässiga rörelsen av vattenmolekyler, något som kallas diffusion. Bildgivningstekniken kallas diffusionsviktad MR och används redan idag när man undersöker prostatakörteln och studier har visat att det är den viktigaste delen av MR undersökningen för att hitta behandlingskrävande cancer.