Fredrik Pernbro - Koagulationsförmåga och koagulationsproblem vid komplicerad barnhjärtkirurgi

Länk till avhandlingen

Bild

Koagulationsförmåga och koagulationsproblem vid komplicerad barnhjärtkirurgi

Avancerad medicinsk teknik har möjliggjort alltmer invecklade kirurgiska ingrepp, till exempel korrigering av komplicerade medfödda hjärtfel. Men dessa metoder har dessvärre även avsevärda effekter på patienternas koagulationsförmåga, vilket gör att blödning i ingreppets slutskede blivit ett av de största problemen inom hjärtkirurgi på barn.

Vid större operationer, särskilt på små spädbarn, krävs ofta behandling med olika koagulationsprodukter innan patienten slutar blöda och operationen kan avslutas.

– Min forskning handlar om dessa koagulationsproblem hos barn, framför allt hur hjärtkirurgi med hjärt-lungmaskin påverkar patientens koagulation. Störningar i koagulationen kan orsaka både blödningsproblem och blodproppar efter operationen och kräver ofta behandling med transfusioner och läkemedel. Koagulationsproblem är ganska vanliga kliniska problem i vår vardag och det är inte bara av akademiskt intresse att öka kunskapen kring dem, säger Fredrik Pernbro, narkosläkare på Drottning Silvias Barnsjukhus. Han arbetar med anestesi och intensivvård av barn i alla åldrar.

Forskningen i avhandlingen består av fem delarbeten:

Arbete I och III är två observationsstudier, som ger en bild av hur koagulationssystemet påverkas av hjärtkirurgi med hjärtlungmaskin på barn, en bild som stämmer ganska väl in på andra studier inom samma område.
Arbete II är en läkemedelsstudie där effekten av ticagrelor, ett blodförtunnande läkemedel, mättes in vitro (det vill säga utanför patienten) i blodprov från friska barn och från friska frivilliga vuxna.
Arbete IV är ett försök att svara på frågan om hjärtsvikt påverkar barns koagulationssystem på ett kliniskt relevant sätt.

Arbete V bygger delvis på det man lärt sig från arbete I och III.
– Vi försöker nu ta reda på mer om hur man skall hantera koagulationsproblemen efter hjärtoperationer på barn. För att få bra svar på dessa frågor krävs en annan metodik, vilket förklarar att vi nu gör en randomiserad, kontrollerad studie.

I den studien lottas två grupper av barn till olika behandlingsstrategier vid blödningsproblem efter hjärtkirurgi. Studien jämför om det finns någon skillnad i effekt vid behandling med blodplättar kontra tillförsel av fibrinogen, ett protein som är en av de viktigaste byggstenarna i ett blodkoagel. Arbete V är pågående; metoden presenteras utförligt i sektionen med originalartiklarna, men några resultat kan inte redovisas än.

– Vi har varit del i den forskning som håller på att skapa en bild av vad som händer med koagulationen när man på kirurgisk väg korrigerar ett medfött hjärtfel. Vi har sedan omsatt dessa resultat i Arbete V som vi nu hoppas skall underlätta beslutsfattandet när man behöver hjälpa till att korrigera blödningsproblem efter hjärtoperationer på barn. Detta kan i sin tur minska behovet av blodtransfusioner, korta operationstiden och därmed leda till färre komplikationer.

Text: Susanne Lj Westergren