Frida Strömberg Celind – Riskfaktorer för barn att utveckla astma

Länk direkt till avhandlingen i GUPEA.

Barn som behandlas med antibiotika har ökad risk att utveckla allergisk astma. Det visar forskning i avhandlingen.

Astma är en sjukdom där luftvägarna periodvis och återkommande blir trånga. Det leder till hosta och svårigheter att andas.

– Huvudmålet med mitt doktorandprojekt var att undersöka förekomsten av astma och riskfaktorer för astma hos barn, säger Frida Strömberg Celind, som är barnläkare på barn- och ungdomsmedicinska mottagningen i Mölndal.

Astma är en av de vanligaste kroniska sjukdomarna hos barn och drabbar 6–8 procent av barnen i Sverige. Astma medför medicinering, behov av sjukvård, sänkt livskvalitet och skolfrånvaro.

– Ökad kunskap om riskfaktorer ger möjlighet att arbeta preventivt. På så vis kan antalet barn som får astma minskas, och de som ändå drabbas kan få en lindrigare sjukdom, säger Frida Strömberg Celind.

Barn födda 2003 och 2018 studerades

Data i avhandlingen kommer från olika frågeformulär. Mellan 3 600 och 5 600 föräldrar till barn födda 2003 har svarat på frågor vid fem tillfällen – när barnen varit i åldrarna sex månader, ett år, fyra år, åtta år och tolv år. Och närmare 5 000 föräldrar till barn födda 2018 har svarat på frågeformulär när deras barn var sex månader och ett år.

6,4 procent av tolvåringarna födda 2003 hade astma. 15 procent av de astmatiska barnen hade så kallad okontrollerad astma. Det innebär att patienten har återkommande astmasymtom och besvär trots ordinerad behandling.

– Vi fann att antibiotikabehandling under nyföddhetsperioden var associerat med dubbelt så hög risk för allergisk astma vid tolv års ålder. Mekanismen bakom detta kan vara att antibiotikan stör tarmfloran och på så sätt leder till en negativ påverkan på immunsystemets normala mognadsprocess. Det kan i sin tur göra att risken för att få astma ökar, säger Frida Strömberg Celind.

Tidiga smakportioner kan ha betydelse

Avhandlingen visar också att de tolvåriga astmatikerna hade en mindre risk att ha en okontrollerad astma om någon av deras föräldrar hade högre utbildning.

– Det skulle kunna tala för att riktade insatser behövs om man ska kunna få en likvärdig astmabehandling för alla barn.

När de två olika grupperna jämfördes visade det sig finnas skillnader i vid vilken ålder olika födoämnen introducerades. Barnen som föddes 2018 fick smakportioner klart tidigare än barnen födda 2003.

– På senare år har det blivit tydligt att tidig introduktion av smakportioner i spädbarnets kost redan vid fyra till sex månaders ålder minskar risken att utveckla astma och allergier. Att föräldrar till stor del följer de nya råden om matintroduktion skulle kunna leda till att andelen barn som får astma minskar, säger Frida Strömberg Celind.

Text: Jakob Lundberg