Funktionellt ledarskap – Utveckling av funktionella ledarbeteenden hos chefer i kommunal verksamhet
Kort beskrivning
Mer än 450 miljarder kronor per år spenderas världen över på ledarutvecklingsinsatser. Trots detta är forskningen om ledarutvecklingsinsatsers effektivitet fortfarande bristfällig, bland annat på grund av bristen på randomiserade kontrollerade studier. Kognitiv beteendeterapi (KBT) är en effektiv metod för att utveckla funktionella beteenden och försök att utveckla chefers ledarbeteenden med KBT har visat lovande resultat. Syftet med forskningsprojektet Funktionellt ledarskap – Utveckling av funktionella ledarbeteenden hos chefer i kommunal verksamhet är att förbättra chefers ledarskap genom att utveckla chefers ledarbeteenden med hjälp av KBT. Detta projekt är ett samarbete mellan Göteborgs universitet, Stockholms universitet och Center för Ledarutveckling i Göteborgs Stad.
Bakgrund
Funktionellt ledarskap är en viktig grund för hälsosamma och produktiva arbetsmiljöer. Funktionellt ledarskap handlar om att hantera de förstärkningsmekanismer som finns i en organisation och se till att dessa förstärker beteenden som ger önskvärda långsiktiga resultat för organisationen och dess chefer och medarbetare. Ledarskap består av två typer av beteenden: aktiverare och konsekvenser. Aktiverare aktiverar beteenden hos medarbetare. Exempel på aktiverare som chefer använder sig av är delegeringar, direktiv, uppmaningar, instruktioner, styrdokument, checklistor, policyer, regler, målsättningar och visioner. Konsekvenser inträffar efter att medarbetare har utfört ett beteende. Exempel på konsekvenser som chefer använder sig av är återkoppling, uppföljning, bekräftelse, uppmärksamhet, respons, belöning, svar på frågor, följdfrågor, användning av medarbetares input i beslutsfattande och tillhandahålla nya intressanta arbetsuppgifter. Chefer tenderar att i alltför hög utsträckning förlita sig på aktiverare och underskatta betydelsen av konsekvenser. Operant inlärningsteori ligger till grund för kognitiv beteendeterapi (KBT) och gör gällande att det som inträffar efter att vi gjort något i stor utsträckning påverkar huruvida vi vidmakthåller beteendet eller inte. Funktionellt ledarskap handlar om att förstå hur operant inlärning påverkar ens egna och andras beteenden och skifta fokus från aktiverare till konsekvenser för att åstadkomma förbättringar i sitt ledarskap
Syfte
Syftet med forskningsprojekt Funktionellt ledarskap är att förbättra chefers ledarskap genom att utveckla chefers funktionella ledarbeteenden med hjälp av KBT-baserad chefshandledning, samt att undersöka betydelsen av chefers ledarbeteenden för medarbetares arbetsmiljö och produktivitet.
Metod
För projektet utvecklades en chefshandledningsmanual för funktionellt ledarskap. Denna utvärderas genom en randomiserad kontrollerad studie (RCT), en kvantitativ processutvärdering samt en kvalitativ processutvärdering. Enkäter skickades ut till cheferna själva, deras medarbetare och deras överordnade chefer. För den randomiserade kontrollerade studien användes medarbetares skattningar av sin chefs ledarbeteenden och ledarprestation som utfallsmått. I den kvantitativa processutvärderingen undersöks hur chefers arbetsmiljö modererar effekten av chefshandledning, dvs hur chefers arbetsmiljö påverkar i vilken utsträckning de utvecklas i sitt ledarskap. För detta används även chefernas skattningar av sin arbetsmiljö. För den kvalitativa processutvärderingen gjordes intervjuer med de chefer som fått chefshandledning. En central del av funktionellt ledarskap är mätning av specifika ledarbeteenden och därför genomfördes även en fördjupad studie av metoder för beteendeobservation av ledarbeteenden. I denna delstudie undersöktes den prediktiva validiteten i assessment center-övningar, dvs kopplingen mellan de observerbara ledarbeteenden chefer presterar i en rekryteringsprocess och de ledarbeteenden som de uppvisar i sitt framtida jobb.
Resultat
Resultaten från RCT-studien är publicerade i Grill et al. (2024) och visar att KBT-baserad chefshandledning påverkar chefers ledarskap genom att öka deras aktiva lyssnande, återkopplings-beteenden och målinriktade beteenden. Resultaten visar också att medarbetarna genom chefshandledningen blivit mer nöjda med sina chefer, i högre grad upplever sina chefer som effektiva och rapporterar en högre grad av egen motivation i arbetet. I Grill (2023) framkom dessutom att chefshandledningen resulterat i en långsiktig ökning av medarbetares produktivitet. De preliminära resultaten från den kvantitativa processutvärderingen (Pousette & Grill, manus) indikerar att de chefer som uppvisade störst förbättring i sitt ledarskap var de som fick socialt stöd från sin överordnade chef och de vars arbetsbelastning var lägre. I den kvalitativa processutvärderingen identifierade Henriksson & Grill (2023) fyra framgångsfaktorer för KBT-baserad chefshandledning: 1) Schemalagd tid för reflektion med en handledare möjliggjorde justering av dysfunktionella ledarbeteenden i nya situationer, 2) Ge sig tid att lyssna på medarbetarnas perspektiv ledde till engagerade medarbetare och ökad produktivitet, 3) Schemalägga tid för att planera och sätta tydliga mål för arbetsgruppen och för enskilda medarbetare var viktigt för medarbetarnas motivation och produktivitet, och 4) Ta tid för återhämtning och att ha ett meningsfullt privatliv möjliggjorde framgångsrikt beslutsfattande. När det gäller chefers påverkan på medarbetares arbetsmiljö så fann Grill (2023) att tidsbunden förändring i medarbetares motivation och egenskattade produktivitet påverkas av fyra typer av destruktiva ledarbeteenden hos chefer: bristfällig framförhållning och planläggning, ge medarbetare onödiga uppgifter, uttrycka otydliga förväntningar och strunta i medarbetares synpunkter. Dvs, hög grad av dessa beteenden leder till sjunkande motivation och produktivitet medan låg grad av dessa beteenden leder till ökande motivation och produktivitet. Slutligen så visade Sjöbergs & Grills (2024) studie om den prediktiva validiteten i assessment center-observationer av chefers ledarbeteenden att framtida aktivt lyssnande-beteenden kunde prediceras genom beteende-observationer medan framtida planerings-beteenden och påverkans-beteenden inte kunde prediceras.
Utbildning
I forskningsprojektet Funktionellt ledarskap skrivs det även uppsatser. Asseraf & Wannehag (2021) analyserade videoupptagningar av KBT-psykologers terapeutbeteenden för att undersöka om specifika terapeutbeteenden påverkar hur chefer utvecklas under handledning. Holmström & Ullgren gör explorativa och konfirmatoriska faktoranalyser för att utveckla enkätskalor som mäter specifika ledarbeteenden hos chefer. Elgueta Rodríguez planerar för att undersöka hur chefers ledarbeteenden utvecklas över tid.
Forskare
Projektledare
Martin Grill, docent vid Psykologiska institutionen
Interna deltagare
Annika Björnsdotter, lektor vid Psykologiska institutionen
Anders Pousette, lektor vid Psykologiska institutionen
Maria Henriksson, biträdande forskare vid Psykologiska institutionen
Externa deltagare
Anders Sjöberg, docent vid Stockholms universitet
Malin Holmberg, psykolog vid Center för Ledarutveckling i Göteborg Stad
Tony Ullgren, psykolog vid Center för Ledarutveckling i Göteborg Stad
Patricia Bergenhem, psykolog vid Center för Ledarutveckling i Göteborg Stad
Anna Krook, psykolog vid Center för Ledarutveckling i Göteborg Stad
Hanna Locking, psykolog vid Center för Ledarutveckling i Göteborg Stad
Publikationer
Björnsdotter & Grill (2021). Chefshandledning - en manual till funktionellt ledarskap.
