Göteborgs 1968: Berättelser från en arbetarstad i rörelse
Kort beskrivning
Detta projekt i muntlig historia syftar till att genomföra ett betydande antal intervjuer med människor som engagerade sig i Göteborgs 68-rörelse. Tidigare forskning om denna tids politiska aktivism behandlar främst studentrörelserna i Stockholm och Lund, inte sällan med fokus på idag offentliga personer. Föreliggande projekt lyfter i stället fram gräsrotsaktivister – de som inte synts och hörts i historieskrivningen – i syfte att skapa ett rikare, mer representativt och mer ”demokratiskt” källmaterial. För första gången skall också Göteborg studeras i detta sammanhang. På ett övergripande plan undersöker projektet villkoren för kollektiv mobilisering. Vilka var 68-aktivisterna och vad fick dem att engagera sig politiskt? Vad hade de för visioner? Och hur ser de idag tillbaka på sin aktivism under 1960- och 70-talet?
Arbetet kommer att generera ett unikt källmaterial och därmed möjliggöra nydanande forskning kring drivkrafterna bakom och villkoren för den massiva kollektiva mobilisering som ägde rum under det senare 1960- och tidiga 70-talet. Särskilt fokus ligger på lyfta fram bidrag och perspektiv från individer och grupper som är dåligt representerade i existerande arkivsamlingar, det vill säga gräsrötter i allmänhet och kvinnor i synnerhet.
Bakgrund
I internationell såväl som svensk historieskrivning om periodens politiska radikalisering har så kallade vittneshistoriker (“witness-historians”) länge intagit en central position. Dessa personer deltog själva i eller observerade på nära håll det skeende som de beskrev. Många av dem har bidragit med värdefulla insikter, men deras ensartade bakgrund har samtidigt inneburit att vissa perspektiv har premierats framför andra. Vittneshistorikerna har i allmänhet varit högutbildade män som efter aktiviståren gjort framgångsrika karriärer.
Gräsrotsaktivister var kärnan
Den stora majoriteten gräsrotsaktivister som utgjorde kärnan i 68-rörelsen – och alla deras erfarenheter och aspirationer – har hamnat i skymundan. Med tiden har forskningsfältet breddats något, men problemet kvarstår.
En metodisk svårighet för forskning om 68-radikalismen gäller källmaterialets begränsningar. Traditionella arkivstudier har visat sig vara otillräckliga. Ett skäl är att befintliga arkiv inte täcker in viktiga delar av 68-rörelsen. Flera samtida grupper och organisationer utgick från oklara beslutsprocesser och har efterlämnat ofullständig dokumentation om sin verksamhet. Detta har gjort det svårt för senare forskare att komma åt frågor om organisationsstruktur, aktörskap, motiv och drivkrafter samt metoder för mobilisering.
Projektets fokus
Projektet Göteborgs 1968: Berättelser från en arbetarstad i rörelse skiljer sig från tidigare forskning, dels i sitt fokus på muntliga källor och dels i sitt fokus på aktivismen i Göteborg. Idag är stadens 68-rörelse fortfarande i stort sett outforskad mark. Samtidigt har nyare litteratur kopplad till 400-årsjubileet lyft fram de genomgripande förändringar Göteborg genomgick under 1960- och 1970-talen. Muntlig historia gör det möjligt att flytta fokus till lokala gräsrötter i vad som fortfarande var en utpräglad arbetarstad och relatera deras förhoppningar och ambitioner till en global vänsterrörelse.
Vi behöver din hjälp!
Var du aktiv i 68-rörelsen och är intresserad av att delta i projektet? Kontakta i så fall någon av oss.
- Martin Linde (martin.linde@history.gu.se)
- Rachel Pierce (rachel.pierce@ub.gu.se)
- Martin Öhman (martin.ohman@gu.se)
