Grundläggande litteracitet för nyanlända ungdomar på gymnasiets Språkintroduktion
Kort beskrivning
Syftet med mitt avhandlingsprojekt är att undersöka undervisning och utveckling av grundläggande litteracitet för nyanlända ungdomar med begränsade tidigare skolerfarenheter på gymnasiets Språkintroduktion. Dessa elever har kort, bristfällig eller ingen skolbakgrund alls och placeras ofta efter kartläggning i alfabetiseringsgrupper för att utveckla grundläggande litteracitet och ämneskunskaper för att kunna gå vidare i skolsystemet. Undersökningen har en etnografisk ansats och genomfördes under skolåret 2017/18 genom deltagande observation i en grupp på Språkintroduktion. Jag förde fältanteckningar, spelade in samtal, samlade in policydokument, dokumenterade elevers muntliga och skriftliga produktion och genomförde elevintervjuer. Avhandlingsprojektet beräknas vara avslutat våren 2021.
Grundläggande litteracitet för nyanlända ungdomar
Under 2000-talet har antalet nyanlända elever i den svenska skolan ökat till följd av flyktinginvandringen som kulminerade under hösten 2015. Som ”nyanländ” räknas den elev som ”kommer till Sverige nära eller under sin skoltid i grundskolan, särskolan, gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan” (Skolverket 2008). Dessa elever har, liksom alla elever, rätt till undervisning på adekvat nivå och stort behov av att snabbt utveckla en skolrelaterad svenska för att kunna läsa, skriva och inhämta kunskap i alla ämnen och för att ha möjlighet att delta i samhällslivet. Elever som kommer till Sverige när de är 16 till 19 år börjar ofta i skolan på gymnasiets Språkintroduktion, som har fokus på det svenska språket för att eleven ska kunna gå vidare till något annat program i gymnasieskolan, eller annan utbildning
En del av dessa elever är ungdomar med kort, bristfällig eller ingen skolbakgrund alls och placeras ofta efter kartläggning i alfabetiseringsgrupper för att utveckla grundläggande litteracitet, de vill säga förmåga att tolka och skriva olika sorters texter. I rapporter från Skolverket (2016) betonas att den svenska skolan behöver utveckla kompetens för att kunna undervisa den här gruppen och det krävs därmed mer kunskap bland annat om deras villkor för att utveckla litteracitet. Det finns några svenska och internationella studier med fokus på ungdomar med låg litteracitetsgrad på modersmålet, men mer forskning behövs om nyanlända elevers litteracitetsutveckling på svenska. Syftet med min avhandling är därför att undersöka undervisning och utveckling av grundläggande litteracitet för nyanlända ungdomar med begränsade tidigare skolerfarenheter på gymnasiets Språkintroduktion. Undersökningen har en etnografisk ansats och genomfördes under skolåret 2017/18 genom deltagande observation i en grupp på Språkintroduktion. Jag förde fältanteckningar, spelade in samtal, samlade in policydokument, dokumenterade elevers muntliga och skriftliga produktion och genomförde elevintervjuer. Avhandlingsprojektet beräknas vara avslutat våren 2021.