Hållbara vattenvägar: En modell för legitim samverkan inom svensk vattenkraft

Bakgrund

Enligt EU:s vattendirektiv från 2000 (reviderat 2008) ska medlemsländerna ta hänsyn till ekologiska och miljömässiga aspekter vid utformning och förvaltning av vattenresurser, inklusive vattenkraftverk. Energiöverenskommelsen från 2016 slår fast att alla Sveriges vattenkraftverk ska förses med moderna miljövillkor. I dagsläget bedrivs många anläggningar med gamla tillstånd med lägre miljökrav än vad som behövs för att uppfylla nationella miljökvalitetsmål och EU:s vattendirektiv. Anpassning innebär dels tekniska åtgärder, dels förändringar i hur kraftverken får köras vilket kan påverka produktionen. Samtidigt har vattenkraften en central roll i det svenska elsystemet – en roll som förstärks i och med samhällets elektrifiering och det ökade behovet av fossilfri el. Ambitionen är att moderna miljövillkor ska säkerställa både största möjliga nytta för vattenmiljön samtidigt som en effektiv tillgång till vattenkraftsel tas tillvara. Hela miljöomprövningen väntas ta runt 20 år, och för att effektivisera den långa och komplexa processen har kollaborativ styrning i form av samverkan mellan olika intressenter introducerats. De nya miljöprövningarna har inneburit ett ökat fokus på att involvera allmänheten och samråda med berörda intressenter i processen. Tanken är att detta ska säkerställa att de sociala och ekonomiska konsekvenserna av vattenkraftsprojekt tas hänsyn till och att beslutet om att tillåta en vattenkraftanläggning grundar sig på en balanserad bedömning av olika intressen.

Framtagandet av moderna miljövillkor regleras av den nationella plan som tagits fram av Havs- och Vattenmyndigheten (HaV), Energimyndigheten och Svenska Kraftnät (2019). Planen delar in Sveriges vattendrag i över hundra prövningsgrupper, och samverkan sker gemensamt för alla vattenkraftsanläggningar inom respektive område. Länsstyrelsen ansvarar för att bjuda in samtliga verksamhetsutövare och de kommuner, myndigheter och intresseorganisationer som man anser berörda. I samverkan ska frågor som rör exempelvis skyddad natur, kulturmiljö, elberedskap och friluftsliv diskuteras. Med hjälp av information och synpunkter från intressenterna tar länsstyrelsen fram nulägesbeskrivning, analys, åtgärdsförslag och en samverkansredogörelse. Det samlade materialet utgör sedan underlag i efterföljande domstolsprocesser, där de nya miljövillkoren för respektive anläggning fastslås.

Bild

Syfte

Det här samhällsvetenskapliga forskningsprojektet undersöker de miljöprövningar av vattenkraftverk som har påbörjats för att ge ett kunskapsunderlag för framtida miljöprövningar av vattenkraftverk i Sverige. Projektet addresserar utmaningar, målkonflikter och riskavvägningar i de samverkans- och beslutsprocesser som genomförs innan domstolsprövning. Genom en systematisk undersökning av samverkan och kollaborativt styre identifierar och analyserar projektet faktorer och avvägningar som kan underlätta eller hindra samordning, samverkan och deltagande med målet att utveckla en modell som ger stöd för utformandet av de regionala samverkansprocesser som ska föregå omprövningar av miljövillkoren för de svenska vattenkraftverken.

Forskningsfrågor 

• Har redan genomförda samverkansprocesser kunnat skapa förutsättningar för dialog och samarbete? 
• Vilka faktorer underlättar eller hindrar samverkan? 
• Hur påverkar den institutionella utformningen och policy förutsättningarna för samverkan? 
• Hur hanteras de eventuella problem som följer med kravet på en ny domstolsprövning av vattenkraft?
• Hur förstår berörda aktörer sina aktiviteter/handlingar i relation till vattenkraft, vattendragens betydelse för rekreation och ekosystemtjänster, och krav på samverkansprocesser och ny domstolsprövning?

Metod(-er)

Genom intervjuer, platsbesök, deltagande observationer och enkäter samlar projektet in unik kunskap om framgångsfaktorer i de samverkansprocesser kring vattenkraft som redan påbörjats. Tillsammans med den tidigare litteraturen och kunskap från andra förvaltningsområden analyseras empiri utifrån projektets teoretiska position. Projektets resultat kommuniceras genom forskningsartiklar, bloggposter, uppdateringar på projektets hemsida, och genom en slutrapport där fokus ligger på konkret vägledning för vad som kan främja regional samverkan i den specifika frågan om miljöprövningar för vattenkraft. Projektgruppen tillför kompetenser från skilda ämnesdiscipliner inom samhällevetenskap så som socialantropologi, humanekologi, statsvetenskap och offentlig förvaltning.