Hälsoekonomiska aspekter av personcentrerad vård

Hälso- och sjukvårdens övergripande syfte är en god vård på lika villkor för hela befolkningen. Vid val mellan alternativa behandlingar ska relationen mellan kostnader och effekter på hälsa beaktas. Detta står skrivet i Hälso- och sjukvårdslagen. Studier som jämför kostnader i olika patientgrupper mot motsvarande hälsoeffekter kallas ekonomiska utvärderingar. Utifrån litteratur och våra tidigare genomförda ekonomiska utvärderingar av person-centrerad vård har vi sett att resultaten oftast är till fördel för den nya modellen, med minskade vårdkostnader som resultat.

Resultaten är dock inte entydiga och det finns fortfarande bara ett fåtal studier har studerat ekonomiska utfall av att införa personcentrerad vård. De finns studier som visar på otillräcklig känslighet för skillnader mellan patienter i de traditionella utfallsmåtten, även i studier där symtombörda eller tillit till egen förmåga visats ha påverkats av införandet. Traditionellt används olika varianter av kvalitetsjusterade levnadsår för att beskriva hälsoeffekterna; ett mått som tar in både hälsorelaterad livskvalitet och överlevnad. Det här utfallsmåttet kan dock kritiseras för att inte omfatta alla typer av mål som finns för hälso- och sjukvården, såsom delaktighet och likabehandling. Därmed blir beslutsunderlag grundade på kostnadseffektivitet mindre relevanta för beslut som rör hur vården ska utföras, jämfört med sådana beslut som rör ren medicinsk behandling.

Flera pågående projekt syftar därför till att undersöka de hälsoekonomiska konsekvenserna av att införa person-centrerad vård i olika kontexter och befolkningsgrupper, med mer traditionella utfall och med utfall som är teoretiskt kopplade till den person-centrerade etiken.

Projektet om prioriterade utfall syftar särskilt till att fastställa olika beslutsfattares kunskapsbehov vid införande av personcentrerad vård, alltså att försöka ta redan på vilka sådana hälsoutfall eller andra mått som bäst överensstämmer med behoven hos de som ska använda resultaten från forskningen.

Datainsamlingen omfattar expertpanelstudier med patienter, vårdgivare och politiker. Dessa aktörer deltar på olika sätt i beslutsfattande runt deltagande och utveckling av vård och omvårdnadsinsatser, inklusive insatser som innehåller eHälsostöd. Mått som föredras av ‘experterna’ jämförs med de mått som hittills har använts i litteraturen och sammanställs i en lista av så kallade prioriterade utfallsmått. En sådan lista är en uppsättning av mått som anses vara så viktiga att de alltid bör mätas i framtida studier på detta specifika område oavsett vilken typ av behandling som studeras. Projektet har därmed en direkt påverkan på hur framtida utvärderingar av personcentrerade interventioner ska genomföras.