Han granskar havens outforskade språk

Havet är djupt – och fullt av mysterier. Att organismer i havet kommunicerar och interagerar genom kemiska signaler är väl känt av forskarna. Däremot finns inte lika mycket kunskap om hur interaktionerna går till, och vad de kan leda till. 

Milad Pourdanandeh, doktorand vid institutionen för marina vetenskaper och forskargruppen Signals in the Sea, ägnar sina dagar åt att gräva djupare i området marin kemisk ekologi. Hans fokus är samspelet mellan växtplankton och hoppkräftor – ett slags djurplankton – och de försvarsmekanismer som hoppkräftornas ”doft” drar i gång hos växtplanktonen. 

– Plankton ägnar hela sina liv åt att känna av kemiska signaler från sin omgivning, för att hitta mat, hitta en partner eller upptäcka hot.  Doften som hoppkräftor utsöndrar leder till en mängd försvarsmekanismer hos vitt skilda växtplankton, som gärna vill undvika att bli uppätna av hoppkräftorna. Vissa växtplankton lyser till exempel upp – det fenomen vi kallar mareld. Andra blir giftiga, och vi har också sett hur växtplankton som förekommer i långa kedjor bryter upp dessa som ett försvar, säger han. 

Mer kunskap om giftig algblomning 

Att få bättre förståelse för havet och interaktionen mellan dess organismer är viktigt av flera skäl. Milad Pourdanandeh påpekar att vi vet mer om Mars yta än om havets botten, och han tycker det är särskilt angeläget att öka kunskapen om just växtplanktonens roll i det marina ekosystemet. 

– Växtplankton är grunden till allt liv, och producerar runt hälften av allt syre på jorden. Om regnskogen är jordens ena lunga är växtplankton den andra. Därför behöver vi förstå mer om hur de samspelar med sin omgivning, säger han. 
 
Eftersom en av växtplanktonens försvarsmekanismer är att producera gift blir ökad kunskap om denna process en viktig pusselbit i förståelsen för giftig algblomning. 

– Förhoppningsvis kan vi bidra till bättre modeller för att förutsäga giftig algblomning, och se vilka faktorer som är drivande. Vilken betydelse har hoppkräftornas påverkan på växtplanktonen, i relation till exempelvis övergödning?  

Hoppkräftornas roll fascinerar 

Enbart några tiotal forskare i världen sysslar med forskning om de kemiska signaler som hoppkräftorna utsöndrar. Milad Pourdanandeh halkade in på området efter en föreläsning med universitetslektor Erik Selander, som berättade om hoppkräftornas viktiga roll i de marina näringskedjorna. 

– De finns i enorma mängder och förekommer överallt, i hav, sjöar och alla vattendrag. Har du någon gång fått en kallsup har du definitivt svalt hoppkräftor. Jag tyckte det var supercoolt, säger han.  

Trivs i akademins värld 

För Milad, som är sladdbarn och växte upp med en ensamstående mamma som hade flytt från Iran till Sverige, blev skolan ett sätt att hitta en identitet och bygga upp sitt självförtroende. Han trivs i den akademiska världen, och tycker att Göteborgs universitet har en stöttande och uppmuntrande miljö.  

– De etablerade forskarna är väldigt hjälpsamma och framhäver gärna sina doktorander. Men det finns ändå en fara i att vara väldigt prestationsinriktad, som jag är. Du kan alltid göra mer, läsa mer, fördjupa dig mer. Till slut måste du bestämma dig och släppa taget.  

Vad har du för framtidsmål? 

– Jag vet inte säkert, men någon koppling till forskarvärlden vill jag ha kvar. Det är viktigt, och väldigt kul, att utveckla förståelsen för den värld vi lever i. 

Text: Ulrika Ernström