Happy salmon – fysiologin bakom glada laxar: Forskning om hållbara foder som främjar tillväxt, hälsa och överlevnad hos odlad lax
Kort beskrivning
Projektets syfte är att bidra med lösningar för en etiskt hållbar och effektiv produktion av Atlantlaxsmolt genom nya, hållbara foder och smoltprotokoll som kan användas i moderna recirkulerande (RAS) system. I dag använder industrin protokoll som ofta leder till sänkt aptit och tillväxt, försämrad hälsa och välfärd hos fisken, och en produktionsförlust. Vi ska adressera kunskapsluckor om de bakomliggande fysiologiska mekanismer, som leder till en robust smolt, t ex osmoregleringsförmågan, där hypotesen är att olika vävnader är fullt aktiva vid olika tidpunkter så att tidpunkten för överföring till saltvatten måste anpassas. Effekten av alternativa foder baserade på marina råvaror, bland annat marina mikroalger, kommer att testas. Projektet är ett samarbete mellan universitets- och industripartners från Norge, Sverige och Island.
Syfte
Projektets övergripande syfte är att bidra med kunskap och lösningar för en framgångsrik produktion av Atlantlaxsmolt med hållbara foder och odlingsprotokoll, som kan tillämpas i moderna, recirkulerande odlingssystem.
Bakgrund
I naturen innefattar laxens livscykel ett liv som juvenil i sötvatten (parr) och ett liv i det salta havet. Eftersom vatten är ett osmotiskt aktivt medium har dessa två extrema miljöer helt olika osmotisk påverkan på fiskens salt/vattenbalans. I sötvatten läcker joner ut och vatten in i fisken medan det omvända sker i saltvatten. Fiskens fysiologiska funktioner måste därmed anpassas till den miljö de befinner sig i.
Smoltifiering kallas processen som förbereder parren för att kunna vandra ut till havet och växa till sig. Den utvandringsfärdiga unglaxen kallas för smolt. Smoltifieringen styrs av signaler i omgivning, där ljus och temperatur är två av de viktigaste faktorerna. Signalerna sätter igång ett spektrum av förändringar där fysiologiska funktioner i de organ (gälar, tarm och njure) som kontrollerar salt/vattenbalansen ändras för att aktivt motverka de osmotiska krafterna. Idag producerar laxodlarna smolt året runt genom att använda extrema ljus- och temperaturregimer. Men samtidigt riskerar detta att beröva unglaxen från viktiga säsongsbetingelser och störa ett synkroniserat slutförande av alla de biologiska funktioner, som krävs för en komplett omvandling till smolt.
Smoltens kvalitet, dvs om den klarar ett liv i saltvatten, uppskattas i dag genom att mäta gälarnas funktion medan man bortser från om funktionerna i tarmen och njuren ”hänger med”. Idag när smolten anses redo, transporteras den till saltvattensanläggningar. Fisken får fasta i 2-7 dagar före transporten. Det finns dock bevis för att fastande fiskar är mer mottagliga för stress med ökad sjukdomskänslighet och minskad kapacitet att hantera det salta havet. Vid tidpunkten för laxens överföring till saltvatten kan man vanligen observera sänkt aptit, minskad tillväxt och försämrad hälsa och välfärd, samt ett stort produktionsbortfall för industrin
En annan kritisk utmaning för laxodlingsindustrin är att minska beroendet av fiskmjöl och andra alternativa ingredienser, som t ex sojaprotein till fiskfoder, för att istället använda ingredienser, som inte konkurrerar med människoföda, samtidigt som de uppfyller fiskens näringsbehov.
Mål
Happy Salmon-projektets mål är att kartlägga och optimera de fysiologiska funktioner, som är livsnödvändiga för smoltens överlevnad i havet, samt hitta indikatorer, som säkerställer att dessa funktioner är helt utvecklade i gälar, tarm och njure när fisken överförs.
Projektet kommer att undersöka om marina foderingredienser kan stimulera denna kritiska fas med fokus på alternativa ingredienser:
- direkt från marina mikroalger och sidoströmmar
- indirekt från insekter, som föds upp på marin biomassa.
Genom att detaljerat förstå fiskens biologi och näringsbehov, samt hur de påverkas under smoltifieringen, kan vi ta fram ett kunskapsunderlag för optimala foder och odlingsprotokoll för ökad hälsa och välfärd.
Projektets mål är att:
1: Klargöra marina mikroalger, sidoströmmar och insekters lämplighet som proteinkälla.
2: Kartlägga utvecklingen av fysiologiska funktioner i gälarna, tarmen och njuren för att bestämma den optimala tidpunkten för överföring av smolt till saltvatten
3: Utreda hur nuvarande protokoll för smoltproduktion påverkar utvecklingen av fysiologiska funktioner i gälar, njure och tarm, som är nödvändiga för ett liv i havet.
4: Klargöra om fasta före transport och överföring till saltvatten påverkar fiskens hälsa och välfärd.
5. Skräddarsy ett foder baserat på marina hållbara råvaror som främjar laxens tillväxt och hälsa, optimerat för moderna recirkulerande system.
Ett mål med projektet är också att sprida resultaten i samhället genom att samverka med en rad intressenter i industrin och med allmänheten.
Förutom Göteborgs universitet ingår partners från Bergens universitet (Norge), Sveriges lantbruksuniversitet och Holar universitet (Island). Industripartners är det norska foderföretaget Skretting, två isländska laxodlingsföretag, Laxar Fiskeldi Ltd och Arctic Fish Ltd, samt två mindre svenska företag, Swedish Algae Factory och Rena Hav AB med forskning och innovation kring mikroalger och recirkulerande odlingssystem på agendan.