Högskoleutbildades mobilitet: köns- och klassperspektiv på val av högskola och val av etableringsort efter studier

Projektet avser att undersöka i vilken mån högskolestuderandes geografiska förflyttning underlättar återskapande av befintliga köns- och klasstrukturer eller bidrar till förändring av desamma. Vi kommer att kartlägga vilka grupper av studenter som flyttar från sin uppväxtregion till en annan utbildningsregion, därefter deras etableringsort efter avslutad högskoleutbildning och i vilken utsträckning de blir egenföretagare.

Enligt social reproduktionsteori kan man anta att studenter från privilegierad hemmiljö utnyttjar möjligheten att vara geografiskt rörliga för att erhålla bästa möjliga utbildning och karriärutveckling. Ur detta perspektiv bidrar de nya högskolorna till att reproducera rådande strukturer genom att erbjuda möjligheter för studenter utanför närområdet. Motsatt funktion har högskolorna sett ur ett policyperspektiv, de förväntas bidra till ökad jämställdhet och social utjämning just på grund av deras geografiska belägenhet i mindre tätorter. Det kan också vara så att både reproduktion och förändring/ökad jämställdhet, förekommer parallellt, men för olika grupper av studenter, med olika utbildningar, i olika regioner.

För att undersöka dessa frågor och hypoteser analyseras registerdata för totalpopulationen födda 1973-1982, fram till år 2011 då individerna var 29-38 år. Eftersom vi arbetar med så stora populationer kan vi uttala oss med stor säkerhet om hur högskolestuderande och högskoleutbildade förflyttar sig och varför de gör det.

Det är framförallt kulturgeografer och ekonomer som intresserat sig för individers geografiska förförflyttning och då framförallt åt förflyttning internationellt. Det finns alltså lite forskning gjord med fokus på högskoleutbildades förflyttning inom ett land. För att kunna avgöra när en förflyttning skett och inte har projektet inledningsvis arbetat med att ta fram en definition som passar för detta särskilda ändamål. Tidigare mått kan inte användas eftersom de beräknar avstånd baserat på enheter såsom kommuner eller län vilket leder till systematiska fel. Dessutom är högskoleutbildades förflyttning beroende på var lärosätet är beläget och vilka utbildningsinriktningar som där erbjuds.

Unga kvinnor är generellt mest geografiskt rörliga då de bland annat är mer benägna att studera på högskola jämfört med män. När studenterna väl beslutat sig för högskoleutbildning försvinner skillnader i flyttbenägenhet, kvar är skillnader beroende på utbildningsval vilka är starkt kopplade till kön. Preliminära resultat visar att föräldrars utbildning influerar studenters benägenhet att flytta, de vars föräldrar är högskoleutbildade flyttar i störst utsträckning, speciellt mellan någon av de tre storstadsregionerna.

Till skillnad från merparten av den forskning som bedrivs använder vi ett relationellt förhållningssätt vilket innebär att vi förutom individuella faktorer som ålder och betyg även tar hänsyn till kulturella faktorer såsom könsmönster samt strukturella faktorer som utbildningens organisation och arbetsmarknadens uppbyggnad. Nämnda faktorer sätter ramar för individers möjligheter till utbildning och arbete. Vårt intresse inriktas mot på vilka sätt studenters mobilitet kan förstås och förklaras i förhållande till angivna faktorer, något tidigare forskning ofta saknar.

Forskningsmiljö

Förutsättningar, Utbildning och Resultat (FUR)

Medlemmar i projektet

Docent Caroline Berggren, IPS, Göteborgs Universitet och värdhögskola
Professor Anders Olofsson, Mittuniversitetet
Fil. Dr. Aimee Haley, IPS