Buller är ett av de mest utbredda arbetsmiljöproblemen och förekommer i många verksamheter, från fabriker och förskolor, till kontorslandskap och klassrum. Hög bullerexponering kan inte bara ge problem som nersatt hörsel, tinnitus, stress och trötthet, utan också indirekta hälsoeffekter på lång sikt, som kan vara svårare att fastställa.
– Det finns en ökad evidens för att det finns ett samband mellan yrkesbuller och kardiometabola sjukdomar, men vi saknar kunskap om vilka mekanismer som spelar in och om sambandet påverkas av faktorer som kön, socioekonomi och social sårbarhet, säger Natalia Vincens.
Hon är forskare vid Avdelning för samhällsmedicin och folkhälsa vid Institutionen för medicin och ingår i en stor forskargrupp inom Ljudmiljö och hälsa som leds av professor Kerstin Persson Waye.
Undersöker tidiga tecken på sjukdom
Nyligen fick Natalia Vincens fem miljoner kronor av Forte (Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd) för att studera sambandet mellan buller på jobbet och metabola sjukdomar (störningar i vår ämnesomsättning) och hjärt-kärlsjukdomar. Projektet undersöker biopsykosociala mekanismer, det vill säga hur biologiska, psykologiska och sociala förhållanden påverkar ohälsa.
– Projektet berör många aspekter som är viktiga för ett hållbart arbetsliv, som bullernivå, stressfaktorer och sömnkvalitet. Att förstå hur sambandet mellan dessa aspekter påverkar utvecklingen av kardiometabola sjukdomar ska bli väldigt spännande, säger Natalia Vincens.
Kardiometabola sjukdomar startar med mätbara förändringar i kroppen. Det kan till exempel handla om högt blodtryck, förhöjd mängd triglycerider (fett) och låg andel HDL-kolesterol i blodet, samt nedsatt glukostolerans – det vill säga kroppens förmåga att ta hand om blodsocker.
En viktig del i projektet är att undersöka tidiga tecken på dessa sjukdomar med hjälp av olika biomarkörer och att se hur de samspelar med upprepad bullerexponering på jobbet, men också med faktorer som kön, socioekonomi, social utsatthet, upplevd stress och sömnkvalitet.
– Det kommer att ge oss viktiga insikter om processerna i kroppen innan man utvecklar en kardiometabol sjukdom. Det är viktigt kunskap för att kunna ta fram förebyggande strategier när det gäller buller i arbetslivet och för att kunna ta fram policys som riktar sig till särskilt utsatta grupper och arbetsförhållanden, säger Natalia Vincens.
Använder data från SCAPIS
Forskargrupp inom ljudmiljö och hälsa är multidisciplinär och innehåller experter inom både psykolog, medicin, akustik, epidemiologi, statistik, arbets- och miljömedicin och folkhälsa. Projektet samarbetar även med forskare från Karolinska Institutet och Danderyd sjukhus.
Forskningsprojektet utgår från data från den stora nationella SCAPIS-studien, som innehåller omfattande hälsodata från 30 000 svenskar mellan 50–64 år. De tre huvudsakliga frågorna är:
- Är yrkesbuller associerat med kardiometabol sjukdom?
- Hur kan vi i ett tidigt skede påvisa risk med hjälp av biomarkörer för ohälsosam fett- och glukosmetabolism?
- Vilken roll spelar psykosociala stressorer i arbetet, sömnkvalitet och social sårbarhet för sambanden?
TEXT: KARIN ALLANDER
Läs mer:
