Hon synar genuskostymen i sömmarna
Professorn och konstnären Maja Gunn varken vill eller behöver välja. I hennes värld blandas teori och praktik, forskning och skapande, undervisning och utställningar. Med hjälp av textil, kläder och mode utforskar hon genus, sexualitet, makt och normer. Som en röd tråd löper ett rättvisetänk genom allt hon gör.
I en monter i Kungsbacka Konsthall ligger en blus och en kavaj bredvid varandra. Eller snarare vad som är kvar av dem. Tyget har repats upp, det finns bara trådar kvar och det enda som håller ihop plaggen är sömmarna. Fortfarande syns bröstinsnitten på blusen och knapparna på kavajens högersida. De signalerar vilket kön de är avsedda för. Trots att plaggen är uppluckrade finns ramarna kvar. Normerna sitter fast i strukturen.
Maja Gunn är professor på HDK-Valand och konstnären bakom verket ”Unraveled garments” som just nu visas i Kungsbacka Konsthall. Över en zoomlänk från sitt hemmakontor i Stockholm berättar hon om utställningen Konstruerad detalj och varför hon arbetar med textil.
− Våra kläder konstruerar och kommunicerar kön och vi har alla kroppsliga erfarenheter av kläder. Det gör textil och mode till en tacksam och intressant arena för att utforska samhällets normer och maktstrukturer, säger hon.
Utställningen i Kungsbacka är en del av ett större mönster som sträcker sig genom hela Majas konstnärskap och forskning. Det består bland annat av normkritik, identitetspolitik, maktstrukturer och historieskrivningar.
En ny del av mönstret rör äldre och åldrande. Maja fick nyligen forskningsmedel för att ta reda på hur äldre på särskilt boende genom konst och design kan skapa en hållbar miljö som uppmuntrar till socialt engagemang och delaktighet.
− Jag kommer arbeta med gestaltad livsmiljö genom samskapandeprocesser med de äldre och personalen, säger hon och skickar en blick genom skärmen.
Undervisar studenter på Textil-Kropp-Rum
Maja är van vid distanssamtal. Inte på grund av ett elakt virus, utan snarare för att hon i många år har haft en arbetssituation med vitt skilda uppgifter och arbetsplatser. Ena dagen kan hon sitta hemma och skriva forskningstexter, andra dagen formar hon en ny utställning i sin ateljé och den tredje undervisar hon studenter på programmet Textil-Kropp-Rum på HDK-Valand Steneby i Dals Långed.
− Jag tycker det är en styrka – både för mig som person och mitt arbete − att kunna jobba på olika sätt och med olika saker. Jag gör även kostymer för scen och film och arbetar som curator, säger hon.
Ända sedan Maja gick i första klass och vann en designtävling för skoltröjan har textil, kläder och mode varit hennes material och uttrycksmedel. Men meningen har hon alltid hittat i världen utanför. Själv sammanfattar hon sitt arbete och drivkraft genom att berätta om ett plakat med ordet FRED som hon tillverkade som femåring.
− I grunden gör jag samma sak nu som när jag var fem år och skapade det där plakatet. Jag använder mitt görande och min konstnärliga praktik för att utrycka och skapa förändring, säger hon.
Maja är uppvuxen i en liten ort med få möjligheter till kultur. Men tack vare en mamma som brann för kultur och folkbildning fick hon ändå tidigt uppleva allt från opera till konstutställningar. Där väcktes hennes samhällsintresse och så småningom rättvisepatos. I tonåren engagerade hon sig politiskt och när Maja sedan kom in på Konstfack fick hon en helt ny plattform. Konst och design ersatte politiken som medel att påverka. Med steget in i forskningen växte hennes plattform ytterligare.
− Jag behöver utmaningar för att känna mig stimulerad och efter några år som verksam konstnär längtade jag efter fördjupning. Jag ville ha mer teori och sökte en doktorandutbildning.
Forskning öppnar dörrar till nya sammanhang
Hon blev filosofie doktor i design med specialisering mode 2016 och professor vid HDK-Valand 2017. Sedan dess förenar hon konstnärlig praktik och forskning. Hon utforskar sitt konstnärskap med hjälp av forskningen och tvärtom. De befruktar varandra och bidrar med olika kvalitéer.
− Kläder och textiler är ett visuellt verktyg som berättar om våra upplevelser. De är kopplade till upplevelser, minnen, känslor och beteenden, som rädslan för att vara fel klädd eller vad som händer när vi ikläder oss vissa kläder. Forskningen i sin tur har gett mig en möjlighet att fördjupa resonemanget och öppnat dörrar till nya sammanhang.
En av dem är samarbeten över branschgränser, som forskningsprojektet Origo och FIRe som utifrån ett normkritiskt perspektiv undersökte hur design och arkitektur kan främja jämställdhet inom räddningstjänsten. Resultatet blev bland annat dokumentet Social Byggnorm, med förslag på nya sätt att tänka kring design och arkitektur.
− Ett exempel är brandmännens uniform. Den utgår från en manlig kropp och ingen bh med de skyddande kvaliteter som övriga delar av uniformen har. Dessutom sker ombytet utanför bilen. För att inte de kvinnliga brandmännen ska behöva exponeras i sina privata underkläder behöver uniformen även bestå av underkläder, säger Maja.
Sedan fryser hennes bild på skärmen. Zoomlänken krånglar. Och nya samtal väntar på Maja, hon befinner sig i examinationstider.
− Jag älskar den här tiden på året. Det är fantastiskt kul att få ta del av studenternas färdiga resultat. Att se hur deras stävan och ibland till synes omöjliga utmaningar till sist landat i fantastiska arbeten.
En annan uppgift i hennes roll som professor som hon känner sig hemma i är det strategiska arbetet med utbildningens upplägg.
− Det kräver ett övergripande perspektiv och visioner. För en universitetsutbildning har en viktig roll att spela när det gäller demokratiska värden i ett samhälle, säger Maja som också ingått i HDK-Valands Likabehandlingsgrupp.
Och så landar samtal där det började. I Majas röda tråd.
− Visst älskar jag textil, känslan och symboliken, det har jag gjort sedan jag var barn och köpte vansinnigt snygga kläder som inte alls var avsedda för lek, men det är möjligheten att kunna påverka som ger mig mod att utforska våra normer och de maktstrukturer som styr dem.
Text: Åsa Rehnström
… är fil.dr. i design med specialisering mode.
… är professor på HDK-Valand och undervisar på HDK-Valand Steneby.
… undersöker i sin doktorsavhandling Body Acts Queer – Clothing as a performative challenge to heteronormativity konstnärliga och performativa metoder för att genom kläder utmana heteronormativitet.
… har arbetat på Beckmans Designhögskola, Textilhögskolan i Borås och Högskolan i Halmstad.
… har haft separatutställningar på bland annat Textilmuseet, Museum Anna Nordlander, Norrbottens Museum och Steneby Konsthall samt deltagit i grupputställningar på ArkDes, Färgfabriken, New Orleans Museum of Modern Art och Museum of Pop Culture i Seattle, USA.
… forskar bland annat om konstruktion av kläder i relation till konstruktion av kön och har forskat om hur design och arkitektur kan främja jämställdhet inom räddningstjänsten.
